Mellan åren 2008 och 2016 ökade andelen multiresistenta bakterier dramatiskt i Östergötland. Det visar en analys av 9 000 bakterier som orsakat blodinfektion. Ökningen var dock inte förknippad med en ökad dödlighet, vilket kan ha en förklaring i att det ofta var yngre och relativt friska personer som bar på de multiresistenta bakterierna.
– Om ökningen av antibiotikaresistensen fortsätter så kommer troligtvis även äldre och skörare personer att drabbas i högre utsträckning. Då kommer vi förmodligen även att se en ökad dödlighet kopplat till infektioner med multiresistenta bakterier även i Sverige, säger Martin Holmbom som ligger bakom avhandlingen där analysen ingår.
Martin Holmbom är nybliven doktor vid Linköpings universitet och specialistläkare vid Urologiska kliniken i Region Östergötland. Han menar att även om resultaten av analysen gäller just Östergötland speglar utvecklingen hela Sverige.
– Det skiljer sig troligtvis inte så mycket mellan regioner och resultaten går att översättas till hela landet, säger han.
Andelen multiresistenta bakterier ökade
Att bakterier utvecklar resistens mot antibiotika är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem i världen. Även i Sverige är det ett ökande problem. Och det är det som Martin Holmbom och hans kollegor har studerat.
Forskarna byggde upp en databas som sammanlänkar bland annat mikrobiologiska data, patient-, vård-, och läkemedeldata för att på ett bättre sätt kunna följa utvecklingen och undersöka infektionsproblematiken ur ett bredare perspektiv. Utifrån databasen analyserades 9000 bakterier som hade orsakat blodinfektion hos personer i Östergötland mellan åren 2008 och 2016.
Resultaten visade att andelen multiresistenta bakterier, alltså bakterier som är motståndskraftiga mot flera antibiotika, hade ökat.
– Vi såg en ökning på 300 procent. Ökningen skedde förvisso från låga nivåer, men kurvan var linjär och brant, säger Martin Holmbom.
Inget samband med ökad dödlighet
I en annan delstudie som ingick i avhandlingen hade forskarna sett att förekomsten av blodinfektioner, samt dödligheten i dessa, också hade ökat i Östergötland. Men när de tittade på om den ökade andelen multiresistenta bakterier kunde vara orsaken till den ökade dödligheten kunde de inte se något samband.
– Det sticker ut lite från studier som har gjorts i andra länder. Men vi såg att de patienter som bar på de multiresistenta bakterierna överlag var yngre och friskare. De kan därmed sannolikt reda ut en infektion bättre än en äldre person, vilket kan vara en av delförklaringarna, säger Martin Holmbom.
Han påpekar också att även om det rör sig om multiresistenta bakterier så finns det oftast goda behandlingsalternativ kvar.
– En patient som är svårt sjuk i sin infektion med misstanke om multiresistent bakterie, ges initialt en bred antibiotikabehandling som i de flesta fall fungerar bra mot våra multiresistenta bakterier. Det kan förklara att vi har en lägre dödlighet än många andra länder med en mer omfattande resistensproblematik.
Ett problem kan däremot vara att hitta bra antibiotikaalternativ i tablettform – vilket i sin tur kan leda till allvarliga infektioner och spridning av antibiotikaresistenta bakterier som en konsekvens av ökad användning av intravenösa antibiotika.
– Eftersom patienter med multiresistenta bakterier fortfarande är relativt sällsynta så tror jag att infektionsläkare ofta blir konsulterade, vilket säkerligen leder till en mer optimerad antibiotikastrategi, vård och i vår studie kan ha bidragit till en förbättrad överlevnad, säger Martin Holmbom.
Den ökade dödligheten i blodinfektioner förklaras till stor del av en äldre och skörare patientpopulation.
Bör vara en väckarklocka
Även om forskarna inte såg att de multiresistenta bakterierna orsakade en ökad dödlighet är det enligt Martin Holmbom ändå viktigt att ta resultaten om den ökande antibiotikaresistensen på stort allvar.
Han framhåller att man i Sverige gör mycket för att motverka antibiotikaresistens, men att vi trots detta har en trend som pekar åt fel håll.
– Jag tycker att våra resultat bör vara en väckarklocka. I Sverige har vi en otrolig potential för att bryta utvecklingen och vi gör redan mycket bra saker, men det är viktigt att vi inte lutar oss tillbaka och tänker att det vi gör är tillräckligt. Det här bör signalera att det är dags att börja fundera över nya sätt för att begränsa spridningen av antibiotikaresistenta bakterier, säger han.
Och hur kan man göra det?
– Antibiotikaresistens är ett mångfasetterat problem som kräver samverkan och strategier mellan många aktörer både lokalt, nationellt och globalt. Vi vet att import av antibiotikaresistens är ett problem där en konkret åtgärd skulle kunna vara att screena riskpatienter inför planerade ingrepp för att se om de bär på resistenta bakterier. De kan också handla om att se över lokala strategier kring antibiotikaprofylax och antibiotikaordinationer i allmänhet.
Han menar dock att det inte bara inom sjukvården som man måste arbeta med problemet.
– Antibiotikaresistenta bakterier är vanligt globalt och tar sig ofta in i Sverige genom att folk reser. De kan också komma via import av livsmedel och djur. Det finns en multifaktoriell problematik inom den här frågan och man behöver därför jobba på flera områden samtidigt.
