I dag saknas effektiva läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom. Stort hopp ställs dock till ett antal läkemedelskandidater som på olika sätt riktar sig mot peptiden beta-amyloid, huvudingrediens i de amyloida placken i hjärnan på patienterna. Ansamlingen av sådana plack är ett kännetecken för Alzheimers sjukdom och är enligt den så kallade amyloidhypotesen drivande i sjukdomsutvecklingen.
Men ansträngningarna att ta fram anti-amyloidläkemedel har delvis varit präglat av bakslag. I början av 2002 fick en studie av beta-amyloidvaccinet AN-1792 avbrytas i förtid sedan flera patienter utvecklat hjärnhinneinflammation. Och i augusti 2007 visade det sig att en långt framskriden prövning med det beta-amyloidblockerande läkemedlet tramiprosat fick avbrytas på grund av bristande effekt.
Det läkemedel som för tillfället kommit längst i utvecklingen är gamma-sekretashämmaren tarenflurbil (Flurizan). Läkemedlet minskar bildningen av beta-amyloid genom att hämma klyvningen av proteinet APP, amyloid precursor protein.
I maj publicerades resultat från en fas II-studie på 210 patienter med mild till medelsvår Alzheimers sjukdom. Vid ett års uppföljning hade patienter med mild sjukdom som randomiserats till en hög dos av läkemedlet försämrats i lägre utsträckning i funktionell förmåga, som att klä sig och laga mat, jämfört med de som fått placebo. Läkemedlet visade dock ingen signifikant effekt på patienternas fortlöpande försämring i kognitiv förmåga.
? Resultaten är hoppingivande men inte avgörande. Undersökningen visar att den här behandlingsprincipen kan fungera i patienter med mild form av Alzheimers sjukdom. Biverkningarna var också relativt få, säger Gordon Wilcock, professor i klinisk gerontologi vid universitetet i Oxford, som var ansvarig för studien.
Tarenflurbil befinner sig nu i slutskedet av två fas III-studier där patienter med mild Alzheimers följs i 18 månader. Det amerikanska företaget Myriad Pharmaceuticals, som står bakom läkemedlet, kommer att presentera resultat från en av studierna vid en internationell Alzheimerkongress i Chicago i juli.
? Jag hoppas att studien ska visa en klinisk relevant effekt, vilket skulle innebära en 30?40 procent minskad försämring i funktionell och kognitiv förmåga jämfört med placebo. Resultaten kan ge en första verklig indikation om amyloidhypotesen stämmer. Om bägge fas III-studierna med tarenflurbil däremot skulle utfalla negativt skulle det ha stora implikationer för amyloidhypotesen, säger Gordon Wilcock.
Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Uppsala universitet, ser positivt på resultaten för tarenflurbil.
? Jag är egentligen skeptisk till gamma-sekretas som måltavla. Enzymet är involverat i ett flertal biokemiska processer och risken för biverkningar om man hämmar det förefaller därför stor. Men resultaten hitintills ser inte så dumma ut. Det är inte omöjligt att tarenflurbil kan bli det första genombrottet i behandlingen, säger Lars Lannfelt.
Men han håller inte med om att hela amyloidhypotesen är illa ute om fas III-studierna för tarenflurbil skulle misslyckas.
? Det skulle i så fall bara visa att gamma-sekretas är en svår måltavla. Enligt min mening står de riktigt stora förhoppningarna till de antikroppar mot beta-amyloid som nu börjat testas i stora patientstudier, säger Lars Lannfelt.
Fotnot: Fas II-studien för tarenflurbil publicerades i Lancet Neurology 2008;7:483-493