Under en vecka i september mättes läkemedelsexpedieringarna på 144 slumpvis utvalda apotek i Sverige. Resultatet visar att av alla receptrader expedierades 92,6 procent direkt (helt eller delvis). Utifrån ett kundperspektiv var det 85,3 procent av alla kunder som fick alla sina efterfrågade receptläkemedel direkt. Det innebär att nästan 15 procent av kunderna lämnade apoteket utan fullgjort ärende.
Undersökningen och den efterföljande rapporten är gjord av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, på uppdrag av regeringen. Siffrorna kan jämföras med en liknande undersökning som branschföreningen Sveriges apoteksförening gjorde 2015.
Försämrad direktexpediering på apotek
I den mättes direktexpedieringsgraden per receptrad till 94,9 procent. Den kundrelaterade direktexpedieringen mättes inte då. Däremot mättes direktexpedieringsgrad per kund inklusive delvis expedierade receptrader till 91,2 procent. I TLV:s mätning uppgick den till 87,5 procent.
– Vi kan konstatera att det blivit en försämring jämfört med den undersökning som Sveriges Apoteksförening genomförde för några år sedan, säger Gunilla Rönnholm, biträdande enhetschef på TLV, i ett pressmeddelande.
Direktexpedieringsgraden sjönk ju fler läkemedel som kunden efterfrågade. Av de som efterfrågade ett läkemedel fick var det 11 procent som inte fick det på en gång. Bland de som efterfrågade två var siffran 17 procent. Av de kunder som efterfrågade fem läkemedel var det 27 procent som inte fick alla sina läkemedel vid apoteksbesöket. Av de som hade tio läkemedel var det 50 procent som inte kunde hämta alla sina läkemedel på en gång.
Restnoteringar främsta orsaken
Den främsta orsaken till den sjunkande direktexpedieringsgraden är enligt TLV:s rapport restnoteringar. Dessa står för nästan hälften av den försämrade direktexpedieringen mätt per receptrad. Resten av försämringen förklaras av att det efterfrågade läkemedlet av olika skäl, som att det sällan efterfrågas eller är tillfälligt slut, inte finns i lager på apoteket.
En annan bidragande orsak till utebliven expediering är att kunderna motsätter sig att få ett tillgängligt och utbytbart läkemedel. Denna siffra har dock inte ändrats sedan apoteksföreningens undersökning 2015.
Andelen kunder som efter att de inte fått efterfrågat läkemedel avvaktade ny förskrivarkontakt har också ökat sedan 2015, från tre procent till 11 procent. En anledning kan enligt TLV:s rapport vara att i samband med att restnoteringarna ökar ser en större andel kunder det som meningslöst att lägga en beställning på läkemedlet, eftersom apoteken ändå inte kan beställa ett restnoterat läkemedel.
Högre kostnader
I rapporten konstateras också att större apotek, med större lagerkapacitet, har högre direktexpediering än mindre. I öppenvårdsapotekens grunduppdrag ingår bland annat att ”verka för en god och säker läkemedelsanvändning genom att säkerställa att konsumenten så snart det kan ske får tillgång till förordade läkemedel och varor”.
En ökad lagerhållning på apotek skulle dock innebära högre kostnader, vilket skulle slå mot apoteksaktörerna i form av lägre lönsamhet, konstaterar TLV. I rapporten skriver man också att en alltför hög direktexpedieringsgrad på en reglerad marknad som apoteksmarknaden, kan vara tveksam ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Ett skäl till minskad lagerhållning kan möjligen förklaras av nya regler som infördes 2018. De innebär bland annat att öppenvårdsapotek inte längre har returrätt för kylvaror. Tidigare kunde apoteken kreditera utgångna kylvaror.
Vill fortsätta mäta
I en kommentar till TLV:s rapport skriver Sveriges apoteksförening på sin hemsida att det är ”mycket viktigt för apoteken att kunna hålla aktuellt lager när kunden kommer in”. Man konstaterar också att hur apoteken ska bli bättre på att planera sina lager är något varje apotek måste analysera närmare själv. ”Troligen innebär varje missad expediering att kunden gick till en konkurrent”, skriver Sveriges apoteksförening.
I TLV:s nuvarande undersökning ingick inte att analysera direktexpedieringen vid e-handel. Eftersom denna har ökat och fortsätter öka bland apoteksaktörerna, som Läkemedelsvärlden rapporterat om, ser TLV det som en naturlig utvidgning vid kommande mätningar. Man vill också utöka analysen med att ta med information om det är vissa läkemedel som oftare än andra inte kan expedieras till kund. TLV bedömer att en ny mätning med fokus på restnoteringar bör ske någon gång mellan 2021 och 2022.
