För fyra år sedan, hösten 1998, initierades det så kallade depressionsprojektet i Stockholm. Det var en brett upplagd studie för att jämföra om ett äldre antidepressivt medel, klomipramin kunde ha lika god effekt som det nyare SSRI-medlet, citalopram (Cipramil) vid lättare depressioner.
Tusen patienter i primärvården skulle behandlas med endera medlet.
Studien som fick en miljon kronor av Landstingsförbundet är en av de största satsningar som förbundet gjort. Men nu är den avblåst, vilket är mycket ovanligt, eftersom inte mer än ett trettiotal patienter rekryterats.
? Faktum är att läkarna inom primärvården inte ville delta. När det kom till kritan ville de inte ge sina patienter det gamla läkemedlet. Man har en aversion mot de äldre eftersom de är förknippade med så mycket biverkningar, säger PerWändel som ingått i projektledningen.
? Det var en bra och viktig studie som visade sig inte vara genomförbar. Men den kraftigt negativa attityden förvånade mig. Vi trodde att det skulle lossna, men det gjorde det inte.
Allmänläkaren Hanna Itkes-Olofsson som tillhör de tillfrågade bekräftar att hon hört sådana synpunkter, även om det inte var hennes skäl. För henne var bristen på tid det huvudsakliga skälet till att hon tackade nej.
En studie i verkligheten
Det finns sedan tidigare studier som visar att klomipramin har bättre effekt vid svåra depressioner än de nyare. För att få ett svar på om det också gäller vid behandling av lättare depressioner ville man göra en studie i primärvården där dessa patienter oftast behandlas. Meningen var att 1000 patienter mellan 18 och 80 år med få exklusionskrieterier skulle ingå, eftersom man då skulle få en studie som stämmer med den breda användningen idag.
Biverkningarna av respektive medel skulle också jämföras relaterat till effekten. I tidigare studier som gjorts är avhoppen på grund av biverkningar nästan lika många för SSRI-medlen som för klomipramin. Nya och mer systematiska handläggningsrutiner skulle utvärderas, bland annat med särskilda skattningsskalor, liksom olika behandlingstider, och med hjälp av plasmabestämning skulle man pröva en mer individualiserad dosering.
Genom en brett upplagd studie skulle man få ett annat helhetsperspektiv än man får i vanliga kliniska prövningar, säger professor Paul Hjemdahl, ansvarig för projektet, i Landstingsförbundets nyhetsbrev där projektets upplägg och misslyckande beskrivits.
Icke företagsfinasierad forskning på läkemedel i användning, jämförelser mellan äldre, billiga och nya, dyra läkemedel är studier som många efterfrågar inom vården. Olof Edhag efterlyste också mer sådant i sin utredning som föregick den nya Läkemedelsförmånen.
Möjligen naiva
? Studiens frågeställning är viktig, det vill säga om det äldre läkemedlet kunde vara nog så bra, om de båda grupperna behandlades optimalt, säger professor Rune Dahlqvist i den bedömningsgrupp som sade ja till anslaget.
? Möjligen var vi naiva. Det finns inte några tidigare studier med den här inriktningen, vare sig i Sverige eller internationellt, så det var en tung studie som skulle kunna få stor praktisk betydelse.
Att man inte fick med sig allmänläkarna tror han bland annat kan bero på att SSRI-medlen när studien lanserades redan var så etablerade i läkarnas vardagsrutin att det skulle kännas som ett steg tillbaka att börja behandla patienter med det gamla medlet. Man var med andra ord kanske lite sent ute med studien.
Ingvar Krakau, allmänmedicinare och universitetslektor, som ingår i studiens projektledning medger att det är ett misslyckande.
Snart upphör också patentet för cipramil vilket gör att ett av skälen till studien, jämförelsen av behandlingskostnaden, blir mindre nu när generikapreparat snart dyker upp.
? Även om det hade varit intressant att genomföra studien måste vi vara realistiska, jämförelsen uppfattades inte som viktig för allmänläkarna.
Men även om den ursprungliga idéen slopats hoppas Ingvar Krakau att en reviderad studie som man nu skissar på ska kunna genomföras.
Man släpper jämförelsen av preparat och minskar antalet patienter till hälften. I den ska man istället fokusera på en mer strukturerad och individualiserad depressionsbehandlin och jämföra den med den traditionella.
? I höst ska vi presentera den för anslagsgivarna, då får vi hoppas på deras välvillighet.
