Alltför många svenskar med allergisk matstrupe, eller eosinofil esofagit, går odiagnostiserade och utan rätt behandling. Det tycker Marie Carlson, överläkare och professor inom gastroenterologi, Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Oupptäckt och obehandlad sjukdom leder till onödigt lidande, som sväljningssvårigheter.
– Det är lite av en paradox att så pass många personer med allergisk matstrupe går odiagnostiserade och utan adekvat behandling trots att kunskapen och intresset ökar både bland forskare och inom sjukvården, säger Marie Carlson i ett pressmeddelande från Akademiska sjukhuset.
Allergisk matstrupe triggas av allergener
Sjukdomen är känd sedan cirka 10–20 år. Mellan 0,5 och 1 procent av den svenska befolkningen är drabbade. Upp till 80 procent har även annan allergi eller atopi.
– I likhet med andra allergiska sjukdomar ökar förekomsten av allergisk matstrupe. Exakt vad som orsakar sjukdomen är inte helt klarlagt, men i cirka åtta av tio fall triggas inflammationen i gång av allergener, det vill säga ämnen i födan och luften som framkallar allergi, förklarar Marie Carlson.
Maten kan fastna i matstrupen
Sjukdomen är vanligast hos personer mellan 20 och 40 år. Symtomen varierar mycket beroende på ålder.
Vanliga symtom hos vuxna är svårigheter att svälja, en känsla av att maten har svårt att passera matstrupen. Maten kan till och med fastna. Bröstsmärtor, uppstötningar och kräkningar är andra symptom hos vuxna.
Hos spädbarn och i förskoleåldern är ovilja att äta och dålig tillväxt vanliga symtom.
Har allergisk matstrupe utan att veta
Sjukdomen påverkar vardagen mycket. Många vänjer sig vid symtomen och utvecklar strategier för att undvika besvär. En del äter bara hemma, låter bli att äta med kollegor eller på restaurang av rädsla för att maten ska fastna. Man kanske undviker mat som ofta fastnar såsom kyckling, kött och ris.
Marie Carlson är bekymrad över att många går utan diagnos och behandling. Om sjukdomen upptäcks sent kan den ge bestående komplikationer som ärrvävnad och förträngningar.
– Kunskap om sjukdomen behöver spridas, säger hon.
Läkemedel förebygger ärr i matstrupen
Vid misstanke om allergisk matstrupe ska patienter remitteras till specialistläkare för utredning och diagnostik.
Idag finns inget botemedel mot allergisk matstrupe. Behandlingen syftar till att dämpa inflammationen, förebygga risken för ärrutveckling och att minska symtom.
Ofta använder vården lokalt verkande kortison, ibland i kombination med protonpumpshämmare mot uppstötningar. Kostbehandling och utvidgning av matstrupen är andra behandlingar. Forskningen om nya biologiska läkemedel mot allergisk matstrupe är intensiv.
Biologiska läkemedel ökar
Behandlingsfokus skiftar mot färre invasiva behandlingar till biologiska läkemedel, enligt en färsk litteraturöversikt publicerad i Current Gastroenterology Reports.
Dupixident, dupilumab, är den första godkända monoklonala antikroppen som godkänts av europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och amerikanska hälsomyndigheten FDA mot allergisk matstrupe. Dupilumap används när konventionell behandling inte kan ges eller inte fungerar.
Ett annat biologiskt läkemedel som testas mot allergisk matstrupe är tezepelumab från Astrazeneca. Företaget studerar nu substansens effekt och säkerhet. Under en ett år lång försöksperiod slumpas 360 vuxna och tonåringar med allergisk matstrupe till injektioner med endera verksam substans eller placebo.
Fler studier behövs
En rad andra biologiska läkemedel har också studerats och testas i kliniska prövningar.
Även om resultaten är lovande är det mycket som återstår. Det konstaterar forskare en artikel om behandlingsfronten i den vetenskapliga tidskriften International journal of molecular sciences som publicerades i januari i år.
Fler studier behövs som undersöker den långsiktiga effekten av monoklonala antikroppar och hittar nya terapeutiska mål, anser forskarna.
