Sedan det brittiska läkemedelsverket MHRA deklarerat att det inte begåtts något fel vid de test som skadade sex friska försökspersoner vid Northwick Park Hospital i London har alla försök med liknande läkemedel stoppats. En internationell expertgrupp ska göra en djupare analys av orsakerna och föreslå förändringar för att undvika liknande händelser i framtiden.
Docent Nils Feltelius på avdelningen för kliniska prövningar vid Läkemedelsverket säger att man på EU-nivå nu ska se över om man kan förbättra de prekliniska testerna och skärpa granskningen av prövningsuppläggen ytterligare.
– Där har vi i Skandinavien haft strikta regler redan tidigare eftersom vi har en lång tradition när det gäller granskning av fas I-studier vilket engelsmännen inte har, säger han.
Kort handläggningstid
– Därmed inte sagt att en liknande händelse inte skulle kunna ha inträffat i Sverige. Men Storbritannien har ju marknadsfört sig genom att ha kortare handläggningstider än alla andra och om man ska se det som ett kvalitetsmått vet inte jag.
På kliniska prövningsenheten har man diskuterats vad som eventuellt behöver göras för att skärpa säkerheten i avvaktan
på resultaten av EU-diskussionerna.
– Det gäller de biologiska läkemedlen där djurmodeller inte är så relevanta. Det är inget stort antal studier i Sverige, men det är viktigt att vi har en säker granskning.
Försöken utfördes i London av företaget Parexel efter att Tegenero enligt uppgifter inte kunde få försöken godkända i Tyskland. På sin hemsida skriver Parexel: ?Den enda service som betyder något är den som snabbt tar din produkt genom klinisk utveckling.?
Alltid viss osäkerhet
Richard Bergström, vd på LIF, menar att den fråga man främst måste ställa sig är vilken information som de sex försökspersonerna fick.
Han menar att det viktigaste är att ta fram mer transgena djurmodeller även om det inte är populärt hos djurvännerna.
– Men det kommer alltid att finnas en osäkerhet första gången det testas på människa.
Han är inte oroad av att skärpta regler och ökad granskning kommer att leda till längre och dyrare utvecklingstid för läkemedel.
– Om man ser på alla pålagor som vi råkar ut för så finns det andra som är betydligt dyrare. Det här är i det stora hela inte betungande och fullt rimliga krav, säger han.
Kreativa lösningar
Det finns alltså ett akut behov av att hitta säkrare testmetoder för att förhindra liknande katastrofer i framtiden. Tänkbara lösningar som har föreslagits är att ta fram genetisk manipulerade möss med humaniserat immunsystem.
En annan teknik, som kallas ?microdosing?, har nyligen börjat intressera den farmacevtiska industrin. Det innebär att man konstruerar en sorts blåsa som fästs på patientens arm och som sedan exponeras för små mängder av testläkemedlet. Blåsan kan fyllas med en inflammatorisk lösning som innehåller celler vars reaktioner på läkemedlet kan mätas. På det sättet får man en uppfattning om effekten innan man exponerar hela patienten för läkemedlet.
Verkar för brett
Läkemedlet TGN1412 är en immunmodulerande humaniserad monoklonal antikropp som utvecklades för behandling av leukemi, reumatoid artrit och MS. Substansens terapeutiska potential bygger på att den kan kringgå T-cellens normala aktiveringsmekanism genom att bara utnyttja cellens ytreceptor CD28.
Den ledande teorin om vad som gick fel verkar vara att TGN1412 kan ha stimulerat en population T-celler för brett och på det sättet satt igång en massiv inflammatorisk reaktion.
En annan teori är att läkemedlet frisatte en toxisk cytokinstorm i stället för antiinflammatoriska cytokiner.
Ej relevanta djurstudier
TGN1412 har testats på kaniner och apor och enligt MHRA:s inledande granskning visade de inledande djurstudierna inte några biverkningar. Den monoklonala antikroppen, som var utformad för att användas på människa, kan ha haft en annan bindning till djurreceptorer.
De terapevtiska monoklonala antikroppar som finns tillgängliga idag stimulerar inte immunsystemet utan blockerar specifika cellsignaler. Om Tegenero hade fått en positiv effekt med TGN1412 hade det varit en vetenskaplig milstolpe och vissa experter menar att principen inte ska överges, speciellt om bristerna i djurstudierna kan hittas.
Det är det första läkemedlet Tegenero haft i klinisk studie och företaget har ännu inte deklarerat om det är slutet för läkemedlet.
