En viktig deklaration, eftersom den slår fast att folkhälsan går före patentskyddet, säger Pehrolov Pehrson på Läkare Utan Gränser.
? Men den är ett politiskt dokument, inte legalt bindande, så nu återstår att se om den kan omsättas i praktisk verklighet.
Pehrolov Pehrson gissar att Sydafrika, med fem miljoner hivsmittade, blir första testet.
? Än så länge finns inte den politiska viljan, men trycket på Sydafrikas regering att agera är mycket stort. Jag tror att man snart blir tvungen att begära tvångslicenser på hivläkemedel, för att ge fler människor möjlighet till behandling.
I Sydafrika är 13 av 15 hivläkemedel patentskyddade. Och det var Sydafrikas försök att införa en lag som skulle göra det möjligt att importera billigare hivläkemedel, främst från Indien, som tände debatten. 39 läkemedelsföretag ansåg att lagförslaget stred mot WTO-avtalet TRIPS och stämde den sydafrikanska staten.
Den stundande rättegången väckte uppmärksamhet i hela världen och till slut, i april förra året, drogs stämningen tillbaka.
Men sedan har inte mycket positivt hänt i Sydafrika.
? Regeringen är fortfarande passiv. Visserligen har man gjort upp med Glaxosmithkline om att få tillverka tre av de hivläkemedel som Glaxo har patent på, men någon tillverkning har inte kommit igång ännu, berättar Pehrolov Pehrson.
Undantag för epidemier
Det var den 14 november förra året som ministrar från 142 WTO-länder, i Qatars huvudstad Doha, kunde enas om den särskilda deklarationen.
Äntligen hade u-länderna fått en tolkning på högsta nivå kring reglerna i TRIPS om undantag från läkemedelspatent i krislägen ? regler som funnits sedan avtalet trädde i kraft 1995, men som aldrig tillämpats.
? Egentligen är det märkligt att det inte skett i länder som Sydafrika, Kenya eller Nigeria, som har en egen läkemedelsindustri, kommenterar Pehrolov Pehrson.
Doha-deklarationen nämner specifikt tre hot mot folkhälsan i tredje världen: hiv/aids, malaria och tuberkulos. Men undantag ska även kunna göras för ?andra epidemiska sjukdomar?.
? Kunde man tala om ?hot mot folkhälsan? efter sex dödsfall i mjältbrand i USA, så bör det väl kunna gälla till exempel epidemisk hjärnhinneinflammation, som återkommande drabbar länder söder om Sahara, säger Pehrolov Pehrson.
? Jag kan också tänka mig att det kan tillämpas på diarrésjukdomar, om det kommer fram bra läkemedel eller vacciner.
Mjältbrand väckte USA
Strax före Doha-mötet skakades USA av terrorn med mjältbrandsbrev.
Kanada och USA, som tidigare varit hårda motståndare till undantag från patent i krislägen, började nu tala om undantag från Bayers patent på mjältbrandsläkemedlet ciprofloxacin.
Pehrolov Pehrson tror att mjältbrandshotet bidrog till enigheten i Doha.
? Här visade det sig att USA, trots världens största läkemedelsindustri, var beroende av omvärlden på grund av Bayers patent. Ett smärtsamt men nyttigt uppvaknande.
Maud Johansson vid biståndsorganisationen Forum Syd var med i Doha och tror också att mjältbrandshotet hade betydelse.
? Kanada talade ju om tvångslicens på mjältbrandsmedicin, även om det aldrig gick så långt. Så Kanada och USA kunde ju inte med trovärdighet sitta och säga att ?det här kan vi inte ha generösa regler kring?.
? Jag vill inte kalla deklarationen ett genombrott, men det är ett bra dokument som stärker u-ländernas rätt att använda redan stadfästa undantagsmekanismer.
? Men de flesta fattiga länder har ingen egen läkemedelsindustri och kan inte sätta igång en tillverkning om man får igenom en tvångslicens. Den frågan är hittills olöst, konstaterar Maud Johansson.
Reglerna fortfarande snäva
Fler frågor väntar på svar efter Doha-deklarationen: När uppstår ett ?nationellt nödläge?? Och kan ett läkemedelsföretag överklaga och stoppa en tvångslicens?
? Det ska bli spännande att se, ännu finns inga svar, säger Lena van Aarem på Kommerskollegium, som tillsammans med Frida Collste på UD representerar Sverige i TRIPS-rådet i Genève.
Rådet, där samtliga WTO:s medlemsländer finns med, ska nu ta fram en lösning på hur u-länder utan egen läkemedelsindustri kan dra nytta av tvångslicenser.
Nuvarande TRIPS-regler förbjuder export från tvångslicenser, så antingen får man ändra i en artikel eller göra en ny tolkning av en annan artikel, för att tillåta tvångslicenser via ett annat land.
? Oro finns att mediciner från tvångslicenser hittar till andra marknader än den avsedda, så det måste sättas upp skyddsregler. Sådant diskuteras ganska mycket vid TRIPS-mötena, säger Lena van Aarem.
Fyra möten mellan mars och november har rådet på sig, i slutet av året ska det vara klart.
Billigt för de fattiga
Exakt vad som gäller om ett läkemedelsbolag vill protestera mot en tvångslicens är också oklart.
Det finns ett sofistikerat tvistlösningssystem för TRIPS, med paneler och möjlighet till handelssanktioner. Men om det omfattar huvudfrågan ? huruvida ett land är i ?nationellt nödläge? eller inte ? är oklart.
? Det vet ingen. Ministerdeklarationen slår fast att landet bestämmer själv och själva TRIPS-avtalet har inte ändrats, säger Lena van Aarem.
Hon anser att Doha-deklarationen är en viktig framgång för tredje världens folk.
? Visst har det betydelse, tvångslicenser är ju ett sätt att tillverka billiga mediciner. Och någon rättvisa får det väl ändå bli här i världen?
Oro i industrin
Men alla är inte nöjda. Många läkemedelsföretag är oroade för att deklarationen kan splittra hela TRIPS-avtalet.
? Vi är rädda för att den leder till minskad respekt för patentreglerna. Det vore olyckligt, eftersom det rent objektivt inte hjälper u-ländernas läkemedelsförsörjning, säger Olle Hagberg vid Läkemedelsindustriföreningen.
? Vad som behövs är partnerskap mellan den forskande industrin, olika ländernas regeringar, FN och Världsbanken och att skapa fonder som mer än hittills kan satsa på hälso- och sjukvård i u-länder, så att man bättre kan möta de enorma behoven.
Läkemedelsindustrin anser att frågan om patentskyddet har överdrivits i debatten.
? I grunden är det inte patenten som hindrar läkemedelsförsörjningen i tredje världen, utan bristen på infrastruktur, på utbildade läkare och sjuksköterskor och först och främst lokala regimer som inte agerar mot de folkhälsoproblem som finns, säger Staffan Ternby, informationschef på Astrazeneca.
? De lokala myndigheterna måste vara föregångare. Men visst har läkemedelsindustrin ett ansvar för tredje världen, ett ansvar vi delar med alla världsmedborgare.
Kan det ansvaret innebära sänkta priser i fattiga länder?
? Ja, under förutsättning att varorna stannar i det land de är avsedda för. Tyvärr visar all erfarenhet att korruptionen är så utbredd att om man ställer billiga eller gratis läkemedel till förfogande, så tas de om hand av mindre nogräknade personer som säljer dem på andra marknader och tar hem vinsterna själva, säger Staffan Ternby.
Skeptisk filosof
Mats G Hansson, som forskar i medicinsk etik vid Uppsala universitet, är dock skeptisk till att läkemedelsindustrin ska ta på sig ett moraliskt ansvar genom till exempel differentierade priser.
? Det låter ju bra eftersom alla håller med om att situationen för aids- och malariadrabbade i tredje världen är tragisk.
? Men ur etisk synvinkel är det riskabelt att låta företag göra prioriteringar mellan olika behov. Hur ska man hantera andra medicinska behov, som inte får lika stor uppmärksamhet i media? Ska företagen ta hänsyn till om sjukdomar är självförvållade när de sätter sina priser? Man kan tänka sig att de höjer priserna för läkemedel mot lungcancer, som till 80 procent är relaterat till rökning.
? Vi inser snart att vi inte vill överlämna dessa avgöranden till kommersiella företag med begränsad politisk insyn. Det ansvaret ska samhällets institutioner ta, genom subventioner eller lagstiftning, säger Mats G Hansson.
Han anser att företag ska fungera efter nationella lagar, internationella överenskommelser och marknadens spelregler ? inget annat.
? Men nu när intresset för etik är så stort, finns en risk att man blandar bort den fundamentala rollfördelningen mellan samhällets institutioner och företagen. Ingen vill ju vara oetisk.
? Läkemedelsföretagen springer efter PR-poäng och blir lätta offer för allehanda kolportörer av etik, man sätter upp fingret i luften och ser vart det blåser.