Förutom att sänka blodfettet och förebygga hjärt- kärlsjukdom kommer allt fler rapporter om att statiner verkar ha positiva effekter på andra sjukdomstillstånd. Ett sådant är allvarlig psykisk sjukdom, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat om.
I en ny studie publicerad i tidskriften Annals of internal medicine har forskare från Karolinska institutet, Örebro universitet och Harvard studerat personer med kronisk hepatit B och C som tagit respektive inte tagit statiner. Och även här tycks statiner spela en roll utöver att sänka blodfetterna. Denna gång genom att minska risken för levercancer.
I den nu publicerade registerstudien har data från över 63 000 svenska patienter med kronisk hepatit B eller C samlats in och följts i tio år.
Av patienterna i studien använde 8 334 statiner: 6 554 åt fettlösliga (till exempel atorvastatin, simvastatin, fluvastatin, lovastatin) och 1 780 använde vattenlösliga statiner (till exempel pravastatin, rosuvastatin). Statinanvändarna matchades mot jämförbara personer utan statinbehandling.
Under den tioåriga uppföljningstiden utvecklade 3,3 procent av patienterna som åt fettlösliga statiner levercancer, medan motsvarande siffra för de som inte åt statiner alls var 8,1 procent. Skillnaden motsvarar en 44 procents lägre risk för levercancer hos statinätarna. De som åt vattenlösliga statiner hade ingen minskad cancerrisk.
– Den viktigaste analysen i vår studie är just att det är de fettlösliga statinerna som ger den skyddande effekten, säger Jonas F. Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet samt läkare vid Örebro universitetssjukhus, och en av författarna till studien.
– Vi kan också se att den skyddande effekten ökar ju längre tid man tar läkemedlen.
I dag kan hepatit B och C behandlas respektive botas med läkemedel, men där behandling inte satts in i tid kan levern ha skadats allvarligt och då saknas sätt att förebygga levercancer.
Även tidigare studier har visat på en viss skyddande effekt för levercancer hos personer med kronisk hepatit. Men studierna har varit små och resultaten svåra att tolka.
– Vår studie är större, har längre uppföljningstid och har tittat på flera parametrar. Bland annat har vi räknat på om det kan finnas någon okänd störfaktor icke definierbar faktor som vi missat och som skulle kunna förklara resultaten. Men enligt de statistiska beräkningarna skulle den behöva vara så väldigt stark att vi inte bedömer det som troligt.
Den exakta mekanismen bakom den cancerskyddande effekten är inte klarlagd, men i prekliniska studier har man sett att fettlösliga statiner förhindrar virusreplikation, förstärker antiviral behandling och stimulerar immunsystemets försvar mot cancer.
– Det finns labbdata som talar för att fettlösliga statiner går in och påverkar cellcykeln och nedreglerar vissa gener som är viktiga för cancerutveckling. Om det är så skulle statiner kunna skydda mot flera olika typer av cancer, vilket vore intressant att studera, säger Jonas F. Ludvigsson.
I den nu publicerade studien minskade även den leverrelaterade dödligheten bland dem som tog statiner. Effekten syntes också för de vattenlösliga statinerna, men den var inte lika stor som för de fettlösliga. Även här fanns ett samband mellan effekt och hur lång tid patienterna ätit statiner.
Vilken betydelse har den här studien för behandling av kronisk hepatit?
– Jag tror den kan innebära en förändring för patienter med kronisk hepatit. Statiner är välbeprövade läkemedel som redan i dag används av en stor grupp människor. Har man då en grupp patienter med hög cancerrisk, kronisk hepatit i det här fallet, och man vet att statiner tycks kunna ge ett skydd tycker jag att det är ett argument för att behandla.
Finns det något som talar emot det?
– Alla mediciner har ju biverkningar, och så medföljer behandling förstås en kostnad. Dessutom finns det en risk att forskning om ännu bättre förebyggande behandling stannar av om man kan använda ett läkemedel som redan finns på marknaden. Men jag menar att statiner är extra intressanta eftersom de är läkemedel som redan i dag används, men med ett annat syfte.
En annan aspekt är att följsamheten till statinbehandling vid primärprevention generellt bedöms som låg, så många som hälften påbörjar eller fullföljer inte sin behandling.
I den nu publicerade studien undersökte heller inte forskarna den faktiska statinkonsumtionen utan utgick från förskrivna recept, vilket kan ha påverkat resultatet.
– I ljuset av det tror jag att vi faktiskt underskattar effekten av statiner och det är förstås en av studiens begränsningar, säger Jonas F. Ludvigsson.
Studien finansierades av The American College of Gastroenterology, Region Stockholm och Region Örebro län.
