Utvecklingen inom cancerområdet har tagit stora kliv framåt. Förutom cellgifter och strålning finns nu även en rad så kallade immunonkologiska läkemedel, som stimulerar immunförsvaret att attackera cancercellerna, att behandla med.
Även andra, målinriktade cancerläkemedel riktade mot specifika mutationer i cancercellerna, har nått marknaden. Sammantaget har de nya angreppssätten revolutionerat behandlingen av flera svåra cancerformer som malignt melanom och lungcancer.
Men de flesta nya cancerläkemedel är utvecklade för vuxna patienter. De senaste 24 åren har 262 godkännanden inom vuxenonkologi gjorts av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Under samma period gavs 23 godkännanden inom barncancer.
Att det ser ut så beror på flera saker där en stor och bidragande orsak är svårigheten att rekrytera patienter till kliniska prövningar. Patienterna, det vill säga barn med cancer, är helt enkelt för få och för att samla tillräckligt många patienter för att kunna dra några vetenskapliga slutsatser krävs ofta studier i flera länder.
En annan bidragande orsak är att även patienterna som ska behandlas med läkemedlet efter ett eventuellt godkännande är få. Många gånger är det inte ekonomiskt lönsamt för läkemedelsföretagen att investera i utveckling av cancerläkemedel för barn.
Hur de senaste framgångarna inom cancerområdet även ska nå barnen är en av frågorna som kommer att diskuteras under Almedalsveckan, som drog igång i går söndag.
Vid ett seminarium arrangerat av Barncancerfonden medverkar representanter för barncancersjukvården, läkemedelsindustrin, Regionala cancercentrum i samverkan (RCC) och politiken.
– Det har varit en fantastisk utveckling inom vuxenonkologin, och många av de nya läkemedlen har mekanismer som även fungerar på barn med cancer – även om de inte har samma typ av cancer som läkemedlet är godkänt för hos vuxna, säger Karin Mellgren, barnonkolog på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg, som medverkar vid seminariet.
Och för att få ett godkännande för barn måste alltså barn ingå i de kliniska prövningarna. Problemet som Karin Mellgren då ställs inför är att behöva skicka svårt sjuka barn till andra länder där de prövningar som trots allt görs ofta bedrivs.
– Det vill vi helst inte utan vi vill ha prövningarna till Sverige. Då är nästa problem att vi har så få barn i Sverige att det inte är intressant för läkemedelsföretagen.
Därför arbetar nu Karin Mellgren och andra kollegor inom barnonkologin med att försöka skapa ett nordiskt samarbete, där patientrekryteringen kan ske i alla nordiska länder.
– Men för att det ska bli verklighet krävs en politisk godkännandestämpel. Vi behöver lagar och regler som gör det möjligt med exempelvis en nordisk etikprövning så att läkemedelsföretagen inte behöver söka etiskt godkännande i fem olika länder, säger Karin Mellgren.
Hans Hägglund, nationell cancersamordnare på Sveriges kommuner och landsting, SKL, och ordförande i Regionala cancercentrum i samverkan, RCC, håller med Karin Mellgren.
– Det är en komplex fråga. Barncancerläkarna har varit otroligt duktiga på att samarbeta och utveckla effektiva behandlingsprotokoll och riktlinjer. I väntan på att fler kliniska prövningar med barn kommer till stånd kan ett sätt vara att börja registrera de behandlingar som ändå görs off label med nya cancerläkemedel för att på sikt bygga kunskap den vägen, säger Hans Hägglund.
Frågan om tillgången till nya läkemedel för barn med cancer är inte ny. För två år sedan var den temat i Barncancerfondens årsrapport, som Läkemedelsvärlden rapporterade om.
Även då diskuterades kliniska prövningar och läkemedelsföretagens roll inom området, men Kerstin Sollerbrant, forskningschef på Barncancerfonden, anser att frågan nu måste lyftas till en annan nivå.
– Det räcker inte att prata eller att tillföra mer pengar, det måste finnas en vision – inte minst hos politikerna – hur frågan ska lösas. Vi behöver tänka helt nytt och arbeta på sätt som vi inte gjort tidigare, både med de företag som ska utveckla läkemedlen och med forskare i andra länder för att till exempel dela registerdata. Vi kommer inte att gå i mål med detta annars, säger Kerstin Sollerbrant.
Seminariet ”Varför får barn med cancer inte tillgång till de läkemedel de behöver” hålls den onsdagen 3 juli i Almedalen.