– Vi har lång erfarenhet av HTA-arbete – inte bara när det gäller läkemedel utan inom ett brett område, säger Sophie Werkö, internationell samordnare, på Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.
HTA, eller health technology assessment, innebär grovt beskrivet en systematisk utvärdering av produkter, metoder och processer i hälso- och sjukvården. I takt med att allt fler läkemedel, medicintekniska produkter och andra metoder – inte sällan med hög prislapp – kommer fram ökar kravet på kostnadseffektivitet och patientnytta. I Sverige görs sådan medicinsk utvärdering av myndigheterna SBU och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.
Medan TLV enbart gör utvärderingar av läkemedel och viss medicinteknik har SBU ett bredare uppdrag.
– Vi gör HTA-utvärderingar av alla medicinska metoder. Det kan vara läkemedel, men också kirurgiska ingrepp, instrument för diagnostik eller metoder för psykologisk behandling, bland annat, säger Sophie Werkö.
Men HTA-arbetet sker också på ett internationellt plan och sedan snart ett år är Sophie Werkö ordförande i den internationella HTA-organisationen INAHTA (The international network of agencies för health technology assessment), som består av cirka 50 HTA-organisationer i drygt 30 länder.
Som ordförande i INAHTA ser arbetet lite annorlunda ut än på nationell nivå. Där handlar det inte om faktiska utvärderingar utan mer om samarbete för att underlätta HTA-arbetet hos medlemmarna.
– Det kan handla om att ta fram metoder och riktlinjer eller om gemensamma uttalanden. Eftersom våra möten är stängda är det lätt att dryfta problem och få tips på hur andra har löst olika saker, eller till exempel ta del av den senaste metodutvecklingen för utvärdering av genterapi.
Bland de ”heta ämnen” för utvärdering som diskuteras just nu nämner Sophie Werkö så kallad “real world evidence”, samverkan med olika intressenter, CAR-T-behandlingar, genterapi och ”disruptive technology” (banbrytande ny teknik, reds. anm.).
På en annan internationell ordförandestol sitter Niklas Hedberg, till vardags chefsfarmaceut på TLV. Sedan i maj förra året är han ordförande för den europeiska HTA-organisationen EUnetHTA. Till skillnad från INAHTA, som finansieras av de ingående medlemmarna, är EUnetHTA ett EU-finansierat projekt och genomför faktiska HTA-utvärderingar för de medlemsländer som frivilligt anslutit sig till organisationen.
Finansieringen för EUnetHTA upphör dock från och med nästa år och organisationens framtid efter 2021 är oviss.
– Eftersom EUnetHTA inte förbrukat hela sin projektbudget ännu är det troligt att projektet kommer att förlängas en tid, men så småningom ska det avslutas, säger Niklas Hedberg.
I stället vill EU-kommissionen se ett nytt system med kliniska utvärderingar på EU-nivå som är juridiskt bindande för alla medlemsländer. Syftet är enligt kommissionen att skapa ett mer effektivt system än dagens, då eventuella HTA-utvärderingar görs av medlemsländerna själva och då fungerar som beslutsunderlag men utan juridisk kraft.
– Det här har skapat en stor politisk diskussion, speciellt med avseende på att göra systemet bindande, där några länder är mycket kritiska medan andra mer positivt inställda till förslaget.
För närvarande förhandlas kommissionens förslag i ministerrådet men Niklas Hedbergs tror att förhandlingar och diskussioner kan dra ut på tiden.
– Målet var att man skulle ha ett förslag som kunde antas under 2019, men det är inte säkert att det blir så och sedan ska ett eventuellt nytt regelverk träda i kraft, det kan komma att ta fram till 2023, säger Niklas Hedberg.
Vill du höra mer om Niklas Hedbergs och Sophie Werkös internationella HTA-arbete och vilken betydelse det har för HTA-arbetet i Sverige? Torsdag den 9 maj talar de båda på ett eftermiddagsseminarium på Apotekarsocieteten. Läs mer om programmet och anmäl dig här.
