Under de senaste åren har hypotesen att jordnötsallergi kan botas med oral immunterapi vuxit sig allt starkare. Vid sådan behandling får den som är allergisk regelbundet äta kontrollerade, mycket små mängder av jordnötspulver eller någon annan typ av jordnötsextrakt.
Mängderna ska vara så små att de inte leder till allergireaktioner utan i stället skapar så kallad desensitisering. Det innebär att det felreagerande immunsystemet vänjer sig vid jordnötsallergenet och personen så småningom tål jordnötter bättre.
Forskning om sådan immunterapi har väckt stora förhoppningar eftersom allergi mot mat är ett växande problem i Europa och USA. Det finns starka samhälleliga och kommersiella motiv för att ta fram behandlingsmetoder mot födoämnesallergi. Detta gäller inte minst jordnötsallergi som till skillnad från många andra födoämnesallergier ofta inte växer bort utan blir livslång. I höginkomstländer är omkring två procent av barnen och en procent av de vuxna jordnötsallergiska. Jordnötsallergi är också en av de allvarligaste allergityperna och en av de främsta orsakerna till födoämnesrelaterade allergireaktioner och dödsfall.
Men nu presenterar forskare i Kanada, USA och Italien en forskningsöversikt som visar att den nuvarande formen av immunterapi inte är den lösning på problemet med jordnötsallergi som många hoppats. Tvärtom kan behandlingen göra att personen drabbas av mer allergiska besvär än utan behandling. Forskningsöversikten har publicerats av the Lancet.
Forskarna har vägt samman resultaten av tolv studier världen över. I dessa har barn lottats till att antingen få oral immunterapi med jordnötsbaserade produkter eller att enbart fortsätta med standardvården, som främst går ut på att undvika att utsättas för jordnötter. Sammanlagt deltog drygt 1 000 barn i de granskade studierna.
När forskarna vägde ihop studiernas resultat framträdde en bild som blev tydlig tack vare de många deltagarna och var svår att se i en enskild studie. Forskarna såg att behandling med oral immunterapi ökade barnens risk för allergiska reaktioner. Bland annat ökade risken för den allvarliga och potentiellt livshotande formen av allergisk reaktion som kallas anafylaxi.
Anafylaktiska reaktioner kommer i regel snabbt och berör främst huden, andningen, cirkulationen och mag-tarmkanalen. Sådana reaktioner förekom, enligt forskningsöversikten, under ett år tre gånger oftare bland de behandlade än bland dem som enbart undvek jordnötter.
De som behandlades använde också oftare läkemedlet epinefrin mot allergisk reaktion. De studier som undersökte patienternas livskvalitet visade heller ingen förbättring bland dem som fick immunterapi.
En osäkerhet i översiktens resultat är att de granskade studierna saknade uppgifter om barnens riskbeteende. Ingen vet om de behandlade och de icke behandlade undvek jordnötter i lika hög grad.
Forskarna bakom den aktuella översikten anser ändå att deras resultat tydligt visar att det behövs en ny strategi inom forskningen om födoämnesallergi. De framhåller att barnen som fick immunterapi i de granskade studierna efter en tids behandling ofta klarade tester där de utsattes för jordnötsallergen på mottagningen. Ändå råkade de ut för fler allergireaktioner i sitt vardagsliv.
– Vår översikt visar att dagens immunterapier mot jordnötsallergi kan skapa immunologisk desensitisering, men att detta inte är detsamma som att patienten får färre allergiska reaktioner över tid. Resultatet är i stället det motsatta, sade översiktens förstaförfattare Derek Chu, McMaster university, Kanada, i ett uttalande i samband med publiceringen.
Han framhöll att den fortsatta forskningen måste fokusera på att få fram behandlingar som hjälper patienterna i deras dagliga liv
– Forskningen behöver utveckla bättre mätmetoder som tar mer hänsyn till vilka resultat som är viktigast för patienten, och det behövs även förbättringar av säkerheten i immunterapistudier vid födoämnesallergi.