Under några kritiska timmar natten till den 1 juni 2020 ska E-hälsomyndigheten flytta över enorma mängder data från två stora IT-register till den nya databasen för den nationella läkemedelslistan. Under samma timmar ska också en avancerad teknisk lösning, ”transformatorn”, installeras. Det är den som ska göra att vårdgivare och apotek som ännu inte anslutit sig till nationella läkemedelslistan inte ska märka någon skillnad i sina gränssnitt för recepthantering förrän de ansluter sig.
– Det är en utmaning, mig veterligen har E-hälsomyndigheten aldrig tidigare genomfört en så här stor teknisk förändring på så kort tid, säger Magnus Åsén, E-hälsomyndighetens programledare för införandet av den nationella läkemedelslistan.
I juni i fjol röstade riksdagen ja till förslaget om en nationell läkemedelslista. Regeringens förslag innebar, som Läkemedelsvärlden rapporterade, att det skapas en rikstäckande informationskälla om varje patients förskrivna och uthämtade läkemedel. Vård, omsorg, apotek och patienter i hela landet ska ha tillgång till samma information om en persons läkemedel, oavsett var de har förskrivits. Förhoppningarna är att detta ska öka patientsäkerheten, förbättra patienternas delaktighet, ge effektivare arbetsprocesser, förbättra uppföljningen av personers läkemedelsbehandling och minska risken för missbruk och manipulation.
Rent tekniskt handlar det om ett nytt personregister som ersätter dagens receptregister samt läkemedelsförteckningen. Den nya lagen börjar gälla 1 juni 2020. Då ska E-hälsomyndigheten vara klar med den tekniska lösningen och vård och apotek ska kunna börja ansluta sig. Efter ytterligare två år måste alla vård- och apoteksaktörer vara anslutna.
Magnus Åsén är civilingenjör i elektroteknik från Kungliga tekniska högskolan, KTH, och kom i höstas till E-hälsomyndigheten och ledarrollen i jobbet med läkemedelslistan. Han kom då närmast från en tjänst som projektledare vid Telenor i Karlskrona.
Under hösten tog arbetet med den nationella läkemedelslistan allt mer fart och redan före sommaren 2019 planeras de första testkörningarna. Leverantörer av journal- och receptsystem kommer att kunna provansluta sig i särskilda digitala testmiljöer som E-hälsomyndigheten bygger upp.
– Det ingår i vårt uppdrag att underlätta anslutningarna så mycket som möjligt, förklarar Magnus Åsén.
Ett 100-tal av E-hälsomyndighetens anställda i Kalmar och Stockholm arbetar med förberedelserna för sjösättningen av den nationella läkemedelslistan. De samverkar med en rad andra organisationer och myndigheter, bland andra Sveriges kommuner och landsting, SKL, det SKL-ägda IT-företaget Inera, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, systemleverantörer, vårdgivare, apotek och patientföreträdare.
I förberedelserna deltar förutom E-hälsomyndighetens personal sammanlagt omkring 300 företrädare för olika professioner och aktörer. Många av dessa ingår i någon av 14 olika arbetsgrupper.
– Vi har mött ett enormt engagemang från människor som vill vara med och påverka läkemedelslistans utveckling, säger Magnus Åsén.
Förberedelsearbetet handlar förstås mycket om teknisk utveckling av det nya personregistret och dess tjänster. När det gäller den tekniska sidan av jobbet välkomnar Magnus Åsén den pågående uppdateringen av regionernas journalsystem. Även om alla upphandlingar inte är avslutade, tyder allt på att Sverige snart kommer att ha färre system än tidigare eftersom regionerna i större utsträckning valt samma system.
– Det blir så klart tekniskt enklare för oss med färre aktörer som ska kunna ansluta sig. Det förbättrar möjligheterna att kunna erbjuda vården ett enhetligt gränssnitt.
Men förberedelserna har en annan mycket viktig sida än den tekniska också, förklarar Magnus Åsén. E-hälsomyndighetens medarbetare lägger mycket tid på att kommunicera med den nationella läkemedelslistans framtida användare inom vården och på apoteken. Dels för att ta till vara användarnas kunskap och önskemål i utvecklingsarbetet. Och dels för att få ut information om hur läkemedelslistan kommer att fungera.
– Vi har förstått att många förskrivare än så länge är skeptiska till mervärdet av den nationella läkemedelslistan och därför är det väldig angeläget att nå ut till dem och tydliggöra vad förändringen kommer att innebära, säger han.
– Samtidigt är det också viktigt att vara försiktig och inte lova för mycket. Vi ska skapa realistiska förväntningar genom att berätta både om vilka möjligheter som kommer att finnas och om begränsningarna.
Det där med att listan kommer att visa personens alla läkemedel är, framhåller han, till exempel trots allt en sanning med viss modifikation. Rekvisitionsläkemedel (läkemedel som ges på sjukhus) kommer inte att ingå och inte heller förskrivningar i andra EU-länder eller receptfria läkemedel.
– En del blir besvikna när de får klart för sig detta, medan andra ser fördelar. Och på längre sikt kanske verkligen alla läkemedel kan komma att ingå. Vi tar i alla fall ett steg i den riktningen nu genom att ta höjd för det och skapa de tekniska möjligheterna.
En annan begränsning blir att varje person kommer att kunna spärra valda receptuppgifter i den egna läkemedelslistan så att de inte visas för exempelvis andra förskrivare. Exakt hur spärrarna ska fungera utreds fortfarande. Men Magnus Åsén tror ändå att listan trots spärrmöjligheten kommer att minska risken för att patienter skaffar sig beroendeskapande läkemedel hos många olika doktorer som inte vet om varandra.
– Läkaren kommer trots spärren att kunna se att det finns spärrad information om exempelvis narkotikaklassade läkemedel. Det kan fungera som en uppmärksamhetssignal som gör att man frågar patienten om saken.
Ytterligare en förhoppning som har kopplats till införandet av den nationella läkemedelslistan finns bland alla som är trötta på den förvirrade djungeln av fantasifulla läkemedelsnamn. Läkemedelsverkets representanter lyfte till exempel vid ett seminarium nyligen fram möjligheterna att med hjälp av listan gå över till att förskriva substanser (med så korta namn som möjligt) i stället för varumärken.
– Att utreda så kallad generisk förskrivning ingår i vårt uppdrag och vi tittar på olika alternativ i samråd med Läkemedelsverket, säger Magnus Åsén.
Än så länge löper införandet av den nationella läkemedelslistan på enligt planen och E-hälsomyndighetens totalbudget på 337 miljoner kronor för genomförandet håller hittills. På morgonen 1 juni nästa år ska den genomgripande tekniska förändringen vara klar efter intensiva nattliga arbetstimmar för E-hälsomyndighetens teknikerteam.
– Då ska fortfarande alla våra kritiska tjänster inklusive hundratusentals e-recept fortfarande fungera precis som vanligt, konstaterar Magnus Åsén.
Hans ”worst-case scenario” är att något går fel den där natten så att det plötsligt inte går att skriva e-recept
– Men i så fall har vi en ”roll back”-plan som gör att vi kommer tillbaka till utgångsläget, försäkrar han.
