Regeringens utredare Kjell Asplund ska senast den sista mars redovisa en översyn av de bestämmelser i patientsäkerhetslagen som tidigare ingick i den så kallade kvacksalverilagen. Enligt uppgifter till Läkemedelsvärlden kommer utredningen bland annat att föreslå en skärpning av reglerna om alternativmedicin till barn. Utredarna planerar att föreslå att sjukdomar hos barn under 15 år ska inte få behandlas med alternativmedicin. Nuvarande gräns är åtta år.
Från 15 år ska samma regler gälla som för vuxna. Även i dessa regler föreslås förändringar som till exempel gäller vad som överhuvudtaget får behandlas med alternativmedicin.
Samtidigt som åldersgränsen höjs föreslår utredarna en viss uppluckring av förbudet mot alternativmedicinsk behandling till barn. De anser att alternativmedicin för att enbart behandla symtom ska tillåtas hos alla som inte har en allvarlig sjukdom. Detta gäller då även barn i alla åldrar som inte har en allvarlig sjukdom. I dag gäller åttaårsgränsen även här.
– Detta är förtydliganden som gör det bättre för barnet, säger Jonas F. Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, och barnläkare i Örebro.
Han representerar Svenska läkarförbundet och Svenska läkaresällskapet i Kjell Asplunds utredning och har engagerat sig i den omdiskuterade frågan om åldersgränsen för alternativmedicin till barn.
I förarbetena till den nuvarande lagen motiverades åttaårsgränsen med att det var i den åldern som barnet kom i kontakt med skolhälsovården. Tanken var att kontakten med skolhälsovården skulle räcka som ett skydd för barnet mot att fara illa i samband med alternativmedicinsk behandling.
– Men i dag är åttaårsgränsen helt irrelevant eftersom skolhälsovården är nedmonterad och inte fungerar som skyddsnät, anser Jonas F. Ludvigsson.
Enligt honom har utredningen haft diskussioner om allt ifrån att slopa åldersgränsen helt till att sätta den vid 18 år.
– För mig som barnläkare är det uppenbart att barn behöver ett särskilt skydd. Barn skiljer sig från vuxna både fysiskt och psykiskt. En viktig aspekt är att de ofta är beroende av vuxna och exempelvis därför kan ha svårare att avsluta en behandling som de själva inte vill fortsätta med, säger han.
– Tillspetsat kan man också tänka sig ett läge där en familj av olika skäl väljer mellan etablerad och alternativ behandling till barnet. Om alternativ behandling då skulle ersätta etablerad behandling till ett barn vore det oerhört allvarligt.
Efter att länge ha stött och blött frågan planerar utredningen att föreslå regeringen en 15-årsgräns.
– Jag tycker det är en bra åldersgräns. För mig hade alternativet varit 18 år, men jag tycker att många ungdomar är väldigt kloka redan i 15-årsåldern och juridiskt finns det ganska många stora beslut som de får ta själva då.
Att symtomlindrande alternativmedicinsk behandling ändå bör få ges till barn som inte har en allvarlig sjukdom, motiveras med att riskerna för barnet inte är lika stora då.
– Det ska inte vara straffbart att ge ett annars friskt barn kamomillte mot nästäppa.
Utredningen tillsattes 2017 och har i uppdrag att öka patientinflytande och patientsäkerhet inom vård och behandling som bedrivs utanför den etablerade vården.
Bland övriga förändringsförslag som är på gång från utredarna finns, enligt Jonas F. Ludvigsson, en modernisering av reglerna för vilka tillstånd som får behandlas med alternativmedicinska metoder. Den nuvarande lagen förbjuder sådana metoder vid behandling av specifikt cancer, diabetes och epilepsi. Men utredarna vill i stället generellt förbjuda alternativbehandling för att bota allvarlig sjukdom.
