Nya siffror från Socialstyrelsen visar att det under fjolåret inte skedde några större förändringar av den omfattande läkemedelsbehandlingen av äldre. Rapporten Öppna jämförelser 2018 – Vård och omsorg om äldre visar också att det fortfarande är stora skillnader mellan kommunerna.
Av de äldre över 74 år som bodde hemma med hemtjänst var det i riket i genomsnitt 23,9 procent som hade förskrivning av tio eller fler läkemedel. Bland äldre i särskilt boende var det 30,3 procent som hade tio läkemedel eller fler. Andelarna hade minskat marginellt (med 0,3 respektive 1,6 procentenheter) jämfört med 2017. Då hade det i stället, som Läkemedelsvärlden rapporterade, skett en ökning.
I rapporten framhåller Socialstyrelsen att samtidig användning av tio eller fler preparat för en och samma person bör betraktas som en varningssignal om bland annat ökad risk för biverkningar, läkemedelsinteraktioner och följsamhetsproblem.
– Läkemedel kan bidra till bättre hälsa och ökad livskvalitet, men det finns samtidigt risk för biverkningar, fallolyckor och att läkemedel interagerar med varandra. Det är viktigt att läkemedelsgenomgångar genomförs för de äldre, att läkemedelsanvändningen följs upp och att nyttan med medicinen vägs mot riskerna, säger Ann-Catrin Johansson, utredare vid Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Rapporten visar också att många äldre får läkemedel som anses olämpliga för äldre. Dessa läkemedel är långverkande bensodiazepiner, tramadol, läkemedel med betydande antikolinerga effekter, propiomazin, kodein och diabetesmedlet glibenklamid. Bland äldre med hemtjänst hade i genomsnitt en dryg tiondel sådana läkemedel och bland dem i särskilt boende närmare nio procent.
Psykofarmaka är en läkemedelsgrupp som anses särskilt viktig att ha ögonen på när det gäller äldres läkemedelsanvändning. De kan öka risken för dagtrötthet och fallolyckor och att ha många psykofarmaka kan, framhåller Socialstyrelsen, även tyda på brister i behandlingen av psykiatriska tillstånd.
År 2018 hade 6,9 procent av de äldre som hade hemtjänst tre eller fler psykofarmaka. Motsvarande siffra i särskilt boende var 16,9 procent. Även här syntes en liten minskning.
Något som är slående i rapporten är hur mycket läkemedelsförskrivningen till äldre varierar mellan kommunerna i landet. Det gäller samtliga de indikatorer som mäts. För till exempel tre eller fler psykofarmaka varierade förskrivningen i särskilda boenden mellan 0 (Nordanstig) och 33,3 (Mariestad) procent.
Även på många andra områden än läkemedelsbehandling varierar kvaliteten på vård och omsorg och äldres livskvalitet kraftigt.
– De flesta resultat visar på stora skillnader mellan kommunerna. Vi hoppas att den här rapporten bidrar till att kommunerna analyserar och arbetar utifrån resultaten. Det är viktigt att resultaten används på lokal och regional nivå, säger Ann-Catrin Johansson.
