Jämfört med 2017 minskade försäljning av antibiotika med 4,2 procent förra året. Det framgår av statistik från Folkhälsomyndigheten.
Totalt såldes 296 recept per 1000 invånare, vilket är den lägsta siffra som uppmätts under de 12 år som Folkhälsomyndigheten fört statistik över antibiotikaförsäljningen i landet, bekräftar myndigheten.
– Det är första gången vi kommer under 300 recept per 1000 invånare, säger Anneli Carlander, chef på enheten övervakning och samordning på Folkhälsomyndigheten. Försäljningen har gått stadigt nedåt, vilket är bra. I förlängningen handlar det om att vi även i framtiden ska kunna använda antibiotika när vi behöver det. För att kunna det måste vi vara varsamma och undvika onödig antibiotikaanvändning för att inte driva på utvecklingen av antibiotikaresistens.
Antibiotikaförsäljningen skiljer sig dock över landet. Under 2018 hade region Västerbotten den lägsta antibiotikaförsäljningen i landet med 240 recept per 1000 invånare. För riket som helhet låg alltså försäljningen på knappt 296 recept per 1000 invånare. Fem av landets 21 regioner låg över riksgenomsnittet med region Gotland som ”värst i klassen”. Där såldes nästan 400 recept per 1000 invånare.
Behöver patienter på Gotland mer antibiotika än patienter i Västerbotten?
– Nej, och i regioner med hög försäljning behövs det troligen göras mer för att minska onödig antibiotikaförskrivning. Alla regioner arbetar med detta men olika regioner har olika förutsättningar. Det kan till exempel handla om läkartillgänglighet och hur man söker vård.
Men även om antibiotikaförsäljningen som helhet ligger på rekordlåga nivåer är det få regioner som når det önskvärda gränsvärdet på 250 antibiotikarecept per 1000 invånare som Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) har satt upp. Bara Jämtland och Västerbotten klarar målet, och hamnar till och med under det.
Finns det en risk att antibiotika skrivs ut för sällan i dessa regioner?
– Om man följer de behandlingsrekommendationer som finns bedömer jag att det inte finns några hälsorisker, säger Anneli Carlander.
Sett till olika åldersgrupper minskade antibiotikaförsäljningen i samtliga. Störst var minskningen i åldersgruppen 7 till 19 år där den minskade med 5,6 procent och där också den absoluta försäljningen var lägst. Störst var antibiotikaförsäljningen till personer över 80 år.
Nu ska den färska antibiotikastatistiken analyseras djupare. Under våren kommer Folkhälsomyndigheten bland annat att titta närmare på antibiotikaförbrukningen kopplat till resistensutvecklingen.
