Att apoteken byter till billigare läkemedel med samma substans som det läkemedel som står på receptet sparar mycket pengar, men orsakar också förvirring och risker för felmedicinering, skrev företrädare för olika vårdprofessioner nyligen på DN Debatt. När det står olika namn på tablettburkarna på köksbänken, blir det svårare att hålla reda på att det handlar om samma läkemedel. Det kan, framhöll debattskribenterna, göra att läkemedlen på olika sätt tas fel.
Den lösning de föreslog var att varje grupp av läkemedel som är utbytbara mot varandra ska få ett fastställt substansnamn. Om förskrivaren anser att vilket som helst av preparaten i gruppen kan användas så är det enligt förslaget detta substansnamn som ska skrivas på receptet. Därmed kommer detta namn även att vara det som står på läkemedelsförpackningarna och dospåsarna hemma hos patienten.
Enligt artikelförfattarna skiljer sig deras föreslagna modell från så kallad generisk förskrivning genom att Läkemedelsverket i modellen ska besluta exakt vilka läkemedel som ska ingå i en utbytesgrupp med fastställt substansnamn.
Författarna anser att deras förslag skulle förenkla inte minst för patienterna.
”Genom att alla använder samma namn på samma läkemedelsbehandling blir det lättare för dig att hålla reda på läkemedelsburkar med olika utseende och handelsnamn som egentligen är samma läkemedelsbehandling. På så sätt kan otryggheten hos dig och dina närstående minska; misstag i hur du tar dina läkemedel bli färre; onödiga vårdkontakter och onödigt merarbete undvikas”, skrev professionsföreträdarna och uppmanade E-hälsomyndigheten och Läkemedelsverket att ta initiativ i frågan.
Nu svarar E-hälsomyndigheten på sin webbplats. Myndigheten avser att ta med förslaget om tydligare förskrivning av utbytbara läkemedel i förberedelserna för den nationella läkemedelslistan.
– I detta arbete tittar vi på olika lösningar där förslaget i artikeln, så kallad ”entydig ordination av utbytesgrupp”, är ett alternativ, säger Magnus Åsén, programledare för Nationella läkemedelslistan på E-hälsomyndigheten, i ett uttalande på webbplatsen.
Den nationella läkemedelslistan ska bli en rikstäckande informationskälla som ska ge vården, omsorgen, apoteken och patienten själv tillgång till samma information om patientens förskrivna och uthämtade läkemedel och andra varor. Nationella läkemedelslistan ska ersätta dagens receptregister och läkemedelsförteckningen.
Den nya lagen om nationella läkemedelslistan börjar gälla 1 juni 2020. Då ska E-hälsomyndigheten vara klar med den tekniska lösningen och det ska vara möjligt för vård och apotek att ansluta sig. Två år senare ska samtliga vård- och apoteksaktörer ha anslutit sina system till nationella läkemedelslistan.
– Förslaget att använda ett eget namn för varje grupp av läkemedel som får bytas ut mot varandra på apoteken är intressant. Men det behöver utredas i detalj för att se vad som krävs för att det ska gå att genomföra, säger Magnus Åsén.
– Vi tar med oss det i vårt fortsatta arbete med nationella läkemedelslistan. Vi ska även ta in synpunkter från andra berörda, inte minst Läkemedelsverket, innan vi väljer lösning.
