Probiotikan Lactobacillus rahmnosus GG marknadsförs med att bland annat kunna lindra besvär vid akut gastroenterit, det vill säga magsjuka.
I en studie publicerad i tidskriften New England journal of medicine har amerikanska forskare undersökt effekten av probiotikan på knappt 1 000 magsjuka barn i åldern tre månader till fyra år. Resultaten visar att kosttillskottet inte har någon effekt på sjukdomslängd, mängden diarrér eller kräkningar.
I den prospektiva, randomiserade och dubbelblinda studien ingick barn med akut gastroenterit som sökt behandling vid någon av tio barnakuter i USA kopplade till ett universitetssjukhus.
Barnen randomiserades till få antingen probiotika i form av Lactobacillus rahmnosus GG i en dos om 10 miljarder koloniformande enheter två gånger om dagen i fem dagar, eller placebo.
Studiens primära effektmått var måttlig till svår gastroenterit två veckor efter inkludering i studien. Allvarlighetsgraden definierades som en sjukdomsperiod klassad som 9 eller högre på den 20-gradiga Vesikari-skalan, som används för att mäta allvarlighetsgrad av gastroenterit.
De sekundära effektmåtten innefattade tid med diarré och kräkningar, frekvens av de båda, frånvaro från förskola/dagmamma, samt smittspridning inom familjen.
Av de totalt 943 barn som fullföljde studien hade 82 procent måttlig till svår gastroenterit (9 eller högre på Vesikari-skalan) vid inskrivning på akutmottagning. Efter 14 dagar hade 11,8 procent, 55 stycken, av dem som fick probiotika fortfarande besvär som graderades som 9 eller högre. Av dem som fick placebo var motsvarande siffra 12,6 procent, vilket innebar 60 barn. Skillnaden mellan grupperna inte statistiskt signifikant.
Inte heller längden på och frekvensen av diarré och kräkningar, sjukfrånvaro eller smittspridning skilde sig åt mellan grupperna.
Forskarna slår därför fast att probiotika i form av Lactobacillus rahmnosus GG inte har bättre effekt än placebo på sjukdomsförloppet vid akut gastroenterit hos barn.
Probiotika klassas som livsmedel och säljs som kosttillskott på apotek och i hälsokostaffärer, samt i dagligvaruhandeln i diverse livsmedelsprodukter som exempelvis yoghurt och fruktdrycker. Probiotika anses generellt som säkert, men eftersom det inte klassas som läkemedel ställs inte samma vetenskapliga krav på kliniska prövningar och bevisad effekt som för läkemedel.
