Med en mer individanpassad behandling av patienter med hepatit C skulle en stor grupp av patienterna kunna botas på kortare tid än de tolv veckor som oftast är standard med antivirala läkemedel i dag. Det menar israeliska forskare som med matematisk modellering räknat ut nödvändig behandlingslängd för att eliminera hepatit C-viruset hos 22 patienter med olika grad av hepatit C.
Studieresultaten presenterades i går måndag vid den vetenskapliga konferensen American Association for the study of liver diseases, i San Francisco i USA.
I studien ingick 22 hepatit C-patienter, lika många män som kvinnor, med en medelålder på 50 år som antingen tidigare behandlats med interferon eller inte fått någon behandling alls.
Det primära effektmåttet var andel av patienterna som hade omätbara nivåer av hepatit C-RNA efter tolv veckors behandling.
Innan studien startade mättes samtliga patienters virusnivå. Därefter delades patienterna in i fyra grupper som var och en fick olika kombinationer av antivirala läkemedelsbehandlingar: Sofusbuvir/velpatasvir, elbasvis/grazoprevir, sofusbuvir/ledipasvir eller glecaprevir/pibrentasvir.
Patienternas virusnivåer mättes därefter två dagar efter inledd behandling och efter en, två och fyra veckor. Under behandlingsveckorna två till fyra gjordes matematiska beräkningar av viruskinetiken för att förutsäga hur lång behandlingstid som skulle krävas för att respektive patient skulle bli virusfri.
Enligt modellen skulle en av de 22 patienterna bli virusfri efter tio veckors behandling, åtta efter åtta veckor och två efter sex veckors behandling. För resten av patienterna krävdes tolv veckors behandling.
Forskarna skriver i ett abstract till studien att av de 19 patienter som avslutat behandlingen enligt ovan hade samtliga omätbara virusnivåer när behandlingen var färdig. Fyra veckor efter avslutad behandling var virusnivån fortfarande omätbar hos 18 av patienterna och tolv veckor efter avslutad behandling var fortfarande virusnivån omätbar hos alla patienter utom en. Den patient där sjukdomen hittills kommit tillbaka var tidigare obehandlad, hade hepatit C av genotyp 3 och hade behandlats med sofosbuvir/velpatasvir i sex veckor.
Nu planerar forskarna för en större multicenterstudie för att validera resultaten.
När de direktverkande antivirala hepatit C-läkemedlen nådde marknaden 2014 innebar det en revolution för behandlingen av sjukdomen. Tidigare interferonbehandling med tillägg av ribavirin var både tidskrävande och kom med många biverkningar, och innebar heller ingen bot.
Med de nya läkemedlen blir mer än 90 procent av patienterna botade och läkemedlen har dessutom en betydligt mildare biverkningsprofil än interferon. En utmaning är dock priset. Kostnaden för en tolvveckorsbehandling är betydligt högre än för de äldre behandlingarna.
I en kommentar till studien skriver forskarna att med en mer individanpassad, och i många fall kortare behandling, skulle kostnaden för hepatit C-läkemedel kunna sänkas med 20 procent. Det skulle i sin tur innebära att fler patienter skulle kunna få effektiv behandling, skriver forskarna. Det börjar dock komma hepatit C-behandlingar med läkemedelskombinationer där behandlingstiden kunnat kortas till åtta veckor för vissa patientgrupper.
I Sverige är sedan årsskiftet de direktverkande antivirala läkemedlen subventionerade för behandling av alla patienter med hepatit C, tack vare att kostnaderna för läkemedlen sjunkit. När läkemedlen först kom på marknaden kostade en tolvveckorsbehandling mellan 600 000 och 1 300 000 kronor, vilket gjorde att de endast subventionerades för de patienter där sjukdomen fortskridit längst.
Globalt har drygt 70 miljoner människor kronisk hepatit C-infektion och varje år dör cirka 400 000 personer till följd av sjukdomen, vanligtvis till följd av skrumplever och levercancer, enligt Världshälsoorganisationen, WHO.
