UPPDATERAD. I en kampanj under våren var målsättningen att alla över 75 år som hämtade ut läkemedel på apotek skulle erbjudas en kontroll av sina läkemedel mot apotekens elektroniska expertstöd, EES.
I det kan farmaceuter få varningar om till exempel läkemedelsinteraktioner, felaktiga doseringar eller dubbelmedicinering.
Under 2018 har det gjorts mellan 80 000 och 100 000 sådana slagningar per vecka, vilket i sig är mer än 2017, men under den aktuella fokusveckan ökade det totala antalet EES-slagningar till 144 000.
Utfallet av kampanjen har studerats av Tora Hammar, som är forskare inom hälsoinformatik på E-hälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet i Kalmar. De preliminära resultaten presenterades under mässan Apoteksforum som hölls tidigare i oktober.
Av dem framgår att det inom den aktuella åldersgruppen, det vill säga personer 75 år och äldre, noterades nära 330 000 ”signaler” vid EES-slagningar. En slagning kan ge upphov till flera signaler, och vanligast var varningar om olämpliga läkemedelskombinationer och dubbelmedicinering.
Resultaten visar också att endast en bråkdel, cirka sju procent (knappt 30 000), av signalerna åtgärdades (stängdes) och där den vanligaste åtgärden var att prata med kunden och verifiera behandlingen.
– Det kan till exempel vara att man har hört sig för om man har haft den aktuella läkemedelskombinationen tidigare och om den ska vara så, säger Tora Hammar.
Lisa Ericsson är farmaceutisk utredare på E-hälsomyndigheten och medförfattare till rapporten om fokusveckan. Hon förklarar att farmaceuter kan ha genomfört åtgärder trots att signaler inte stängs.
– Studien visar att farmaceuterna gör många av åtgärderna utan att stänga signalerna. Anledningen till att farmaceuterna inte stänger signaler är att de vill att även andra farmaceuter ska se signalerna vid kommande expeditioner. Visserligen finns de stängda signalerna kvar i systemet så länge åtminstone ett av recepten som ger signalen är aktuellt, och det måste vi på E-hälsomyndigheten informera mer om, säger Lisa Ericson.
Studien visade också att olika typer av signaler stängdes ner i olika stor utsträckning, och är en del av studien som inte är färdiganalyserad än.
I studien ingick även en enkät till farmaceuter på landets apotek om deras uppfattning av EES. Totalt skickades 1 500 enkäter ut, varav 457 besvarades vilket gav en svarsfrekvens på 30 procent.
Av de som svarade framkom att ungefär 60 procent angett att de använder EES varje dag och att majoriteten av de svarande anser att EES utgör ett stöd i arbetet.
Farmaceuterna fick också svara på orsaker till varför man inte stänger varningssignalen och där angavs det främsta skälet vara tidsbrist. Näst vanligast var att man ville att andra farmaceuter skulle kunna se signalen på nytt, följt av att man inte känner sig trygg med att åtgärden man valt att genomföra är korrekt.
En fråga gällde varför man i förekommande fall inte använder EES vid utlämnande av läkemedel till äldre. Där angavs svårigheten med ombud som hämtar som den vanligaste orsaken följt av att kravet på samtycke upplevs som ett hinder. Även tidsbrist framkom som ett skäl.
Studien har inte undersökt det kliniska utfallet av EES-användningen och det går alltså inte att säga vad som skulle ha hänt om en åtgärd hade uteblivit.
– Där behöver man gå vidare och fortsätta undersöka för att få konkreta siffror på nyttan av det farmaceutiska arbetet på apotek, säger Tora Hammar.
I dagsläget är det dock ingen planerad fortsättning på studien, men Tora Hammar säger att signalerna hon får är att många gärna vill se en sådan.
– Många med mig upplever att apoteksforskningen har blivit eftersatt sedan omregleringen, men det är ett viktigt område. Med forskning kan man undersöka saker på ett systematiskt sätt och veta om man får de effekter man förväntar sig av olika interventioner. Lika viktigt är att veta när något inte blev så positivt som man hade hoppats för att kunna förbättra det.
Texten är uppdaterad med ett citat av Lisa Ericson, farmaceutisk utredare på E-hälsomyndigheten: – Studien visar att farmaceuterna gör många av åtgärderna utan att stänga signalerna. Anledningen till att farmaceuterna inte stänger signaler är att de vill att även andra farmaceuter ska se signalerna vid kommande expeditioner. Visserligen finns de stängda signalerna kvar i systemet så länge åtminstone ett av recepten som ger signalen är aktuellt, och det måste vi på E-hälsomyndigheten informera mer om, säger Lisa Ericson.
