Biologen och forskaren Annelie Lagesson vid Umeå universitet har studerat hur läkemedelsrester från avlopp påverkar olika vattenlevande djur.
Tidigare har mycket uppmärksamhet riktats mot hur läkemedelsrester påverkar olika fiskarter. Studier har exempelvis visat att hormoner från p-piller kan påverka fiskars sexualitet. Men Annelie Lagesson har i sina studier sett att det framför allt är i bottenlevande organismer långt ned i födokedjan som koncentrationerna av läkemedelssubstanser blir höga. Hon presenterar sina resultat i en avhandling vid Umeå universitet.
– Koncentrationerna av läkemedel, så som vissa pollenallergimediciner, kan vara nästan 100 000 gånger högre i bottenlevande snäckor än i vattnet. Det är självklart oroande då vi inte vet mycket om effekterna hos dessa djur, samtidigt som de också är en viktig födokälla för andra djur som fiskar, säger Annelie Lagesson i ett pressmeddelande.
Hon har även gjort experiment där olika substanser satts till i stora dammar med så naturlig miljö som möjligt för att studera om fiskars beteende påverkas. I sådana experiment såg hon bland annat att tillväxthormoner kan göra att fiskar börjar ta större risker.
– Det räcker med någon miljarddels gram per liter tillväxthormon i vattnet för att fisk ska börja ta större risker och bli sämre på att undkomma predatorer, säger hon.
Hon såg också att det ångestdämpande läkemedlet oxazepam (Sobril) inte påverkade abborrars tillväxt eller beteende som förväntat. I tidigare forskning har oxazepam fått abborrar att växa snabbare och bli mer lättfångade för större fiskar. Den effekten såg Annelie Lagesson inte. Däremot gjorde oxaxepam gäddor sämre på att jaga och fånga mindre fiskar.
Annelie Lagesson framhåller att det är viktigt att fortsätta studera de ekologiska effekterna av läkemedelsrester i miljön även i komplexa och storskaliga studier.
