I en observationsstudie publicerad i BMJ ger en spansk forskargrupp nytt bränsle till diskussionen om vilka som bör få kolesterolsänkande behandling med statiner för att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. Studien gällde tidigare hjärt-kärlfriska personer i åldrar från 75 år och uppåt.
Bland personer som hade diabetes typ 2 minskade statinbehandling tydligt risken att insjukna i någon hjärt-kärlsjukdom åtminstone upp till cirka 85 års ålder, enligt studien. Bland personer utan diabetes syntes dock ingen sådan nytta av statinbehandlingen.
Studien genomfördes av forskare vid the University institute for primary care research Jordi Gol i Barcelona och Girona biomedical research institute. De använda uppgifter om 46 864 personer i en patientdatabas i spanska Katalonien. Personerna följdes i registren från 2006 till 2015. Vid starten av studien var de 75 år eller äldre, hade inte haft någon hjärt-kärlsjukdom och hade inte heller använt statiner de senaste 18 månaderna.
Både bland personer med diabetes typ 2 och i gruppen utan diabetes sågs förhöjda kolesterolvärden och en rad andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Genomsnittligt totalkolesterol var lätt förhöjt och låg på 5,4 respektive 5,7mmol/L.
Sammanlagt 6 558 av patienterna påbörjade statinbehandling i hjärt-kärlförebyggande syfte under studieperioden. Forskarna undersökte hur det gick för dem och jämförde med dem som inte fått statiner.
Resultatet visade inga skillnader i hjärt-kärlinsjuknande eller total dödlighet mellan statingruppen och övriga bland personer utan diabetes.
Bland personer i åldrarna 75-84 år som hade diabetes och fick statiner sänktes däremot risken för kardiovaskulär sjukdom med 24 procent och den totala dödligheten med 16 procent. Gruppen över 84 år med diabetes var för liten för att dra några säkra slutsatser om, men där syntes inga tydliga skillnader mellan de statinbehandlade och övriga.
I dag rekommenderar bland annat de svenska riktlinjerna statiner som primärprevention av kardiovaskulär sjukdom i alla åldersgrupper. Vården rekommenderas att göra en individuell riskbedömning och ge statiner till personer med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Även när det gäller de äldsta ska vården göra en individuell bedömning och ge statinbehandling vid stor hjärt-kärlrisk om inget annat talar emot det.
Frågan om primärpreventiv statinbehandling i de äldsta befolkningsgrupperna har dock varit omdiskuterad och vissa ifrågasätter om biverkningsriskerna i denna åldersgrupp balanseras upp av nyttan.
Forskarna bakom den nu aktuella studien understryker att det inte går att dra några säkra slutsatser om orsakssamband av deras observationsstudie, och att ytterligare studier behövs av denna kontroversiella fråga. Men de framhåller ändå att deras resultat inte ger stöd för dagens utbredda primärpreventiva statinbehandling även av de äldsta.
