Mavenclad, med substansnamnet kladribin, är ett immunsuprimerande läkemedel godkänt för vuxna med högaktiv skovvis MS. Det fungerar genom att påverka lymfocyterna, celler i immunsystemet som är involverade i inflammationsprocesser. Det godkändes av den europeiska kommissionen för ett knappt år sedan, i augusti 2017.
Nu har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutat att kladribin ska ingå i högkostnadsskyddet. I sin utredning av bolaget Mercks ansökan om att få ingå i förmånen, har myndigheten jämfört substansen med läkemedlet Gilenya (fingolimod), som de bedömer så långt studier kan visa har en jämförbar effekt på sjukdomen.
De studier som har bevisat Mavenclads effekt har visat att substansen leder till både minskad skovfrekvens och progression av MS, en sjukdom vars svårighetsgrad TLV klassar som hög, och som leder till kraftigt nedsatt livskvalitet. En central biverkning av kladribin är lymfopeni, det vill säga brist på lymfocyter, och risk för infektioner som kommer av ett sänkt immunförsvar. Patienterna måste därför följas upp noga och ha godkända värden innan behandlingsstart.
Kladribin ges som en tablettbehandling i två kurer under det första och andra behandlingsåret. Under det tredje och fjärde året behövs ingen ytterligare behandling. Återinsättning av tablettbehandlingen efter fyra år har inte studerats.
Därför har TLV:s beräkningar grundat sig på ett scenario med en tidshorisont på fyra år. Eftersom kladribin bara ges vid ett fåtal tillfällen under de första behandlingsåren och det jämförande läkemedlet Gilenya ges dagligen och kontinuerligt, blir läkemedelskostnaden cirka 200 000 kronor lägre per patient med Mavenclad. Trots en osäkerhet när det gäller behandlingseffekten efter fyra år, bedömer TLV att kostnaderna för kladribin är rimliga i förhållande till den nytta läkemedlet ger, och bifaller ansökningen om att få ingå i högkostnadsskyddet.