Vid beredning och iordningställande av läkemedel för barn är riskerna att göra misstag långt fler än vid hantering av läkemedel för vuxna. Spädning kan behöva ske i flera steg för att uppnå rätt koncentration, och volymerna är ofta så små att den minsta förpackningen kan innehålla en tio gånger för stor dos.
En som arbetar med säkerhetsrisker när det gäller läkemedel för barn är Per Nydert, apotekare på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Men han vet också vad man kan göra åt riskerna, eftersom han arbetar med att systematiskt ta fram riskreducerande åtgärder. Det ska han prata om på kongressen för sjukhusfarmaceuter EAHP, European association of hospital pharmacists, som äger rum i dagarna i Göteborg.
– Jag ska berätta om best practice när det gäller iordningställande av läkemedel på sjukshusavdelningar för barn, berättar han.
Per Nydert leder ett arbete som är en del i den nationella läkemedelsstrategin, med syfte att få till säkrare iordningställande och administrering av läkemedel för barn. Läkarförbundet har det övergripande ansvaret för projektet. Best practice-projektet är ett samarbete mellan barnsjukhusen i Linköping, Lund, Falun, Akademiska, Sahlgrenska och Karolinska.
I de första delarna av projektet ingår att riskskatta läkemedel utifrån vad varje specifikt läkemedel har för risker. Det kan handla om till exempel smala terapeutiska fönster där det snabbt kan bli under- eller överdosering, läkemedel som måste spädas i flera steg, vilket innebär fler tillfällen då misstag kan göras, eller exponering av läkemedlet för anhöriga och vårdpersonal.
– Vi har riskskattat omkring etthundra läkemedel, berättar Per Nydert. Den delen av projektet är klar.
Steg två har varit att identifiera specifika riskmoment som ingår i beredning och iordningställande av läkemedel. Det kan handla om hur man bryter en ampull, val av uppdragningskanyl, hur man undviker kontamination och beräkningar av volymer i sprutor.
– Det ska resultera i en handbok om specifika moment, säger Per Nydert. Många moment kommer att finnas som filmer.
I den tredje delen i projektet ska Per Nydert och hans kollegor ta de fynd de har gjort när det gäller riskskattningar och riskreducerande åtgärder, och låta andra experter bedöma och ge synpunkter på innehållet.
– De riskreducerande åtgärderna ska analyseras och sen ska en bedömning göras om det är lämpligt att iordningställa de läkemedel som kräver dessa åtgärder på en sjukhusavdelning, säger Per Nydert.
I vissa fall kanske man till exempel bör se till att läkemedlen kommer till avdelningen färdigberedda.
– Sådana bedömningar har gjorts tidigare, men då har det framför allt handlat om arbetsmiljö. Nu ska riskerna analyseras utifrån andra perspektiv, som substansernas farmakologiska aktivitet, mikrobiell kontamination och risk för misstag i handhavandet, säger Per Nydert.
I det fjärde och sista steget ska en hemsida konstrueras, där allt kunskapsunderlag och information om bästa sätten att hantera läkemedel för barn ska finnas tillgänglig.
Det här ska ge en säkrare och mer enhetlig kunskapsgrund för hantering av läkemedel för barn. Detta är viktigt, inte minst när det gäller utbildning av nya sjuksköterskor, som är de som framför allt iordningställer och administrerar läkemedlen.
– Lärandet utgår mycket från praktik direkt i yrkeslivet, säger Per Nydert. Det som lärs ut ser olika ut på olika ställen. Om man intervjuar farmaceuter och sjuksköterskor så kanske man kan hitta sätt som är bättre än andra.
Ett mer strukturerat kunskapsunderlag och en “best practice”-handbok underlättar också när nya medarbetare ska lära sig läkemedelshanteringen. Upplärningen blir heller inte lika beroende av specifika personer, som kanske inte alltid är på plats.
Bara på Astrid Lindgrens barnsjukhus administreras cirka 400 000 läkemedelsdoser varje år. Läkemedelsbehandling är både den vanligaste vårdåtgärden och den vanligaste skadeorsaken av alla vårdskador.
Fallen som anmäls till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som handlar om läkemedelshantering för barn handlar ofta om feldoseringar, där barnen har fått fem eller tio gånger för höga doser läkemedel.
– Enligt internationella data ser vi förmodligen en underrapportering, säger Per Nydert. Där vi känner till allvarliga felmedicineringar är vi måna om att lex Maria-anmäla så att det kan leda till förbättringar i vården.
