Syftet med riktlinjerna, som nu publiceras i remissform, är att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade metoder i behandling av psoriasis. Riktlinjerna ska också fungera som ett underlag för prioriteringar. Målgruppen för riktlinjerna är politiker, tjänstemän och verksamhetschefer samt hälso- och sjukvårdspersonal.
Riktlinjerna går igenom samtliga behandlingsalternativ, farmakologiska och icke farmakologiska, och anger en prioriteringsgrad för varje och om de bör eller kan erbjudas patienter och vid vilken grad av sjukdomen.
I första hand behandlas psoriasis lokalt, med mjukgörande medel, olika starka steroider och syntetisk vitamin D3-analog (kalcipotriol) och lokala immunpreparat. Avgörande för valet av behandling är bland annat patientens ålder och sjukdomens svårighetsgrad och lokalisation.
Cytostatikapreparatet metotrexat har använts länge för behandling av svår psoriasis. Det bör erbjudas patienter där sjukdomens svårighetsgrad är stor, enligt riktlinjerna.
Riktlinjerna går sedan igenom de biologiska läkemedel som på senare år har tillkommit. Substanserna etanercept och adalimumab bör erbjudas personer med svår psoriasis, slår riktlinjerna fast. För etanercept finns biosimilarer, vilket innebär lägre kostnader. Fyra andra biologiska läkemedel, infliximab, ustekinumab, ixekizumab och sekukinumab, finns med i riktlinjerna med formuleringen kan erbjudas till patienter med svår psoriasis.
Det har hittills inte funnits några nationella riktlinjer för behandling av psoriasis, en inflammatorisk sjukdom som drabbar två till fyra procent av befolkningen i Västvärlden. I Sverige har cirka 300 000 personer sjukdomen. Läkemedelsvärlden.se har tidigare skrivit om att en stor andel, cirka 20 procent, får otillräcklig behandling för sin psoriasis. De slutliga riktlinjerna ska vara klara i början av nästa år.
