Det hoppas Läkemedelsverket, som drar igång ett pilotprojekt på Akademiska sjukhuset i Uppsala i vår. Ebba Hallberg är gruppchef på enheten för läkemedelssäkerhet på myndigheten.
– Just nu arbetar vi med förberedelserna för piloten, berättar hon. Planen är att den ska starta i april.
Projektet som ska underlätta för sjukvårdspersonalen att rapportera misstänkta biverkningar heter Sebra, som står för Sjukvårdens Elektroniska Biverkningsrapportering, och är ett samarbete mellan Läkemedelsverket, SKL och Inera, ett offentligägt företag som utvecklar tjänster inom e-hälsa och digitalisering på uppdrag av landsting, regioner och kommuner.
Tanken är att läkare och sjuksköterskor direkt i journalsystemet ska kunna rapportera misstänkta biverkningar hos sina patienter.
– Inera utvecklar just nu modulen för biverkningsrapportering som ska fungera i journalsystemet Cosmic inom Region Uppsala, berättar Ebba Hallberg.
Piloten beräknas pågå fram till sommaren, och ska sedan utvärderas.
– Utvärdering planeras ske under hösten och efter tar vi beslut om fortsättningen.
Målet är en nationell implementering, men när det kan inledas vill inte Ebba Hallberg sia om. När det händer kommer det att ske stegvis. Regionerna, landstingen och kommunerna använder olika journalsystem.
– Det handlar också om hur och när landstingen är beredda att gå in i projektet, säger Ebba Hallberg.
Sjukvårdspersonal klagar ju redan över en stor administrativ arbetsbörda. Vad tänker ni om det?
– Ja, det vet vi, säger Ebba Hallberg. Det är meningen att det här systemet ska underlätta arbetet. Sjukvårdshuvudmännen har en skyldighet att biverkningsrapportera, redan idag. Det här blir ett sätt att hjälpa dem uppfylla sina skyldigheter.
– På detta sätt försöker vi förenkla rapporteringen, fortsätter Ebba Hallberg. I journalsystemet finns förifylld information och patienten och läkemedlet. Det enda man behöver fylla i är information om den misstänkta biverkningen. Sedan skickas det med ett knapptryck till oss på Läkemedelsverket.
På Läkemedelsverket hoppas man att systemet ska öka både antal och kvalitet vad gäller rapporter om misstänkta biverkningar. Hur många misstänkta biverkningar av läkemedel som inte rapporteras och alltså inte blir kända, vet givetvis ingen. Men underrapporteringen är ett känt problem och även i andra länder pågår arbeten för att förbättra bevakning och rapportering av biverkningar, där också Läkemedelsverket medverkar.
– Det finns ett flertal studier där man undersökt biverkningsrapporteringen, berättar Ebba Hallberg. Inom vissa områden är man också mer benägen att acceptera svårare biverkningar, till exempel när läkemedlen är livräddande. Enligt regelverket ska alla biverkningar rapporteras, men det är särskilt viktigt att rapportera allvarliga och okända biverkningar.
Det är förstås svårt att avgöra vad som är en biverkning av ett specifikt läkemedel. Många patienter har flera sjukdomar och tar många sorters mediciner samtidigt. Det är dock ingenting man behöver bedöma som rapportör, betonar Ebba Hallberg.
– Det är misstanken man ska rapportera. Sedan är det vårt jobb på Läkemedelsverket att utreda misstanken. Vi har ju ett helt annat underlag. Det kan vara svårt att säkerställa en biverkning vid ett enskilt fall.
Det krävs en samlad vetenskap för att kunna utreda det och just därför är det så viktigt att rapportera, menar Ebba Hallberg.
– Det behövs också en medvetenhet kring biverkningar och vi hoppas kunna öka även denna i och med det integrerade rapporteringssystemet.
