I slutet av året passar det bra att sammanfatta vad som egentligen hände inom läkemedelsområdet 2017. På hemmaplan rådde besvikelse över missen att få den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA till svensk mark, men också över att förundersökningen gällande kirurgen Paolo Macchiarinis luftrörsoperationer lades ned. I det senare fallet ska ärendet granskas igen efter begäran om omprövning.
Internationellt sett satte president Donald Trump mindre gynnsamma avtryck i vetenskapssamhället, något som fick folk att gå man ur huse för att manifestera för betydelsen och behovet av just vetenskap.
Här nedan kan du läsa mer om ovanstående och om andra av de stora händelserna som präglade 2017.
Vetenskapssamhället reagerade på Trump
Den 20 januari svor byggherren och republikanen Donald Trump presidenteden i USA efter att ha besegrat demokraten Hillary Clinton i presidentvalet hösten innan. Redan innan Trump tillträdde som president skickade han dock en förfrågan till Robert R Kennedy, en känd vaccinskeptiker, om han ville leda den vaccinsäkerhetskommission som Trump avsåg att tillsätta. Vid den vetenskapliga kongressen AAAS som hölls i Boston i februari uttryckte forskare och forskningsledare en stark oro för vetenskapens framtid i USA med Donald Trump på presidentposten. Denna oro spred sig över världen och i april arrangerades manifestationer under namnet March for Science på flera hundra platser runt om i världen, bland annat i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Umeå och Luleå.
Fortsatt jakt på boten av alzheimer
I slutet av 2016 meddelade läkemedelsbolaget Eli Lilly att man lade ner utvecklingen av sin sjukdomsmodifierande alzheimerkandidat solanezumab. I början av 2017 kastade även Merck/MSD in handduken för sin Bace-hämmare verubecestat. Hittills har många försökt men ingen lyckats utveckla ett läkemedel som kan påverka sjukdomen i grunden. Men när ett sådant läkemedel kommer står samhället inför enorma utmaningar vad gäller diagnos, tillgänglighet och finansiering. Samhällets beredskap för det och det senaste från den medicinska forskningsfronten diskuterades på ett välbesökt möte som Läkemedelsvärlden.se arrangerade i mars i år.
Scheelepriset till framstående cancerforskare
Redan i januari utsågs den amerikanska cancerforskaren Charles L Sawyers till 2017 års mottagare av Scheelepriset, Apotekarsocietetens vetenskapliga utmärkelse som delas ut vartannat år. I november kom han så till Sverige för att ta emot priset som han tilldelades för sitt ”enastående bidrag inom life science”. Charles Sawyers har bland annat utvecklat banbrytande läkemedel för behandling av kronisk myeloisk leukemi och prostatacancer. I samband med mottagandet av priset medverkade Charles Sawyers vid en dag för unga forskare och Scheelesymposiet som i år hade temat Riktade cancerbehandlingar, och med en rad framstående cancerforskare på plats.
Rotavaccin ingår i barnvaccinationsprogrammet
Vaccin mot rotavirus är effektivt både ur medicinsk och hälsoekonomisk synvinkel och bör införas i det nationella barnvaccinationsprogrammet. Det konstaterade Folkhälsomyndigheten i våras efter att ha utrett frågan. Under hösten fattade också regeringen beslut om att lägga till rotavaccin i det nationella programmet, vilket också framkom i budgetpropositionen i höstas.
Rekordmånga döda i mässling i Europa
En rapport från den europeiska smittskyddsmyndigheten Ecdc i höstas visade att det fram till september månad hade dött 27 personer till följd av mässling i Europa, jämfört med 13 personer under hela 2016. Under året har flera europeiska länder drabbats av stora mässlingsutbrott, där Rumänien och Italien varit värst drabbade med fler än 10 000 sjukdomsfall. En överväldigande majoritet av de sjuka, 88 procent, var helt ovaccinerade mot mässling. Även i Sverige har mässlingsutbrott rapporterats i områden med låg vaccinationstäckning. I våras insjuknade ett drygt tiotal personer i Järvaområdet i nordöstra Stockholm.
Sverige missade EMA
Trots ihärdigt kampanjande för att locka den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA till Sverige gick svensk life science miste om den åtråvärda myndigheten. I stället var det Nederländerna och Amsterdam som föll de europeiska regeringsföreträdarna på läppen vid omröstningen den 20 november. Senast den 1 januari 2019 ska EMA ha flyttat från sin nuvarande adress Canary Wharf i London.
Strandhäll blev ny socialminister
I våras meddelade Gabriel Wikström att han sjukskrev sig från tjänsten som idrotts-, folkhälso-, och sjukvårdsminister på grund av utmattningssyndrom. Dåvarande socialförsäkringsminister Annika Strandhäll tog över Wikströms ansvarsområden. I höstas blev det som till början varit ett vikariat en permanent lösning vilket också innebar en ny titel: socialminister. I en intervju med Läkemedelsvärlden.se berättade Annika Strandhäll bland annat om utmaningen med att ha ett stort ansvarsområde, utvecklingen inom läkemedelsområdet och apotekens roll i framtiden.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar PreP
I augusti slog Folkhälsomyndigheten fast att förebyggande läkemedelsbehandling mot hivinfektion, så kallad preexpositionsprofylax, skyddar mot hiv och att sådan behandling därför bör ges till personer med kraftigt ökad risk för hivinfektion. Myndigheten publicerade också en kunskapsöversikt och rekommendationer kring praktisk handläggning av medicineringen, något som efterfrågats av vårdgivare. Även om läkemedlet Truvada har funnits länge, har frågetecken kring bland annat finansiering tidigare gjort att patientgruppen inte fått läkemedlet från den svenska sjukvården.
Intresset för medicinsk cannabis exploderade
Intresset för att förskriva medicinsk cannabis på licens har ökat. Men det vetenskapliga läget är inte helt klart och de studier som har gjorts är inte entydiga. Samtidigt vittnar användare om goda resultat, bland annat för lindring av svår smärta. I november arrangerade Läkemedelsvärlden.se med flera ett välbesökt möte för att försöka ta reda på vad vetenskapen egentligen säger om cannabis som medicin.
Kraftig ökning för försäljning av potensmedel
En granskning som Läkemedelsvärlden.se gjorde under hösten visade att försäljningen av potensmedel har ökat kraftigt de senaste tio åren. Den allra största ökningen har skett bland män över 70 år. I Sverige är potensmedel receptbelagda men ingår inte i läkemedelsförmånen, vilket kan innebära stora prisskillnader mellan olika apotek. I Storbritannien kommer potensmedlet Viagra (sildenafil) att börja säljas utan recept som del av ett farmaceutiskt sortiment, meddelade den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA i slutet av november.
Enhetliga priser på apotek väckte känslor
I oktober presenterade apoteksutredaren Anna-Lena Sörensson (S) sitt delbetänkande om enhetliga priser på receptbelagda läkemedel. Förslaget innebär att receptbelagda läkemedel utan förmån, som i dag kan kosta olika mycket på olika apotek eftersom apoteken själva får sätta priserna, ska ha samma pris oavsett apotek. Förslaget väckte starka reaktioner från apoteksbranschen där man menade att åtgärden är tandlös om apotek inte även får rätten att byta ut läkemedlen mot billigare varianter. Denna fråga ingick dock inte i utredningens direktiv, men är en tänkbar förändring i framtiden enligt apoteksutredaren.
Nobelpris till dygnsrytm och mikroskop
Nobelpris delades ut även 2017. I år gick priset i fysiologi eller medicin till tre amerikanska forskare för deras upptäckter av hur vår inre klocka fungerar och styr våra funktioner. Också kemipriset delades mellan tre personer, för utvecklingen av kryoelektronmikroskopi som gör det möjligt att avbilda olika biomolekyler. Tekniken kan bland annat användas i framtagningen av läkemedel.
Klart med försäljningen av Apoteksgruppen
I slutet av november stod det klart att den baltiska apotekskedjan Euroapotheca köper svenska Apoteksgruppen. Förutom i Baltikum har Euroapotheca apotek i Polen och Ukraina – och nu också i Sverige. Vid köpet övergår samtliga aktier i Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, inklusive det enprocentiga ägandet i de anslutna medlemsapoteken, i köparens ägo.
Indragning av Alvedon 665
Efter att ha granskat läkemedlet paracetamol med modifierad frisättning, i Sverige marknadsfört som Alvedon 665, rekommenderade EMA:s säkerhetskommitté PRAC under hösten att läkemedlet dras tillbaka. Beredningsformen har orsakat svårhävda förgiftningsfall vid överdosering av läkemedlet eftersom den fördröjda frisättningen gör att vanliga metoder för att häva paracetamolförgiftning inte fungerar. PRAC bedömer att nyttan inte överväger risken med läkemedlet. Slutgiltigt beslut om indragning fattas av EU-kommissionen.
Klart med lagförslag om antroposofmedel
Efter regeringsbeslutet förra sommaren om att ta bort det undantag antroposofiska medel har haft under lång tid och införliva även antroposofmedlen i den befintliga läkemedelslagstiftningen kom så det konkreta lagförslaget i slutet av november. Kortfattat går det ut på att den särlösning dessa medel har haft försvinner från och med den 1 juli 2018 med en övergångsperiod som tar slut vid halvårsskiftet 2021.
Hepatit C-läkemedel subventioneras för alla
Från och med den 1 januari 2018 ska alla patienter med hepatit C få de effektiva antivirala läkemedlen som finns på marknaden till ett subventionerat pris. Det meddelade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket i mitten av december. Sedan läkemedlen introducerades på den svenska marknaden 2014 har endast de patienter med svårast sjukdom, fibrosstadium 4 och 3 till en början, och så småningom också fibrosstadium 2, haft rätt till subventionerade läkemedel.
Förslag om tuffare etikprövningslag
I kölvattnet av Paolo Macchiarinis luftrörstransplantationer som saknade etikprövningstillstånd tillsatte forsknings- och utbildningsminister Helene Hellmark Knutsson (S) en utredning som skulle se över etikprövningen för forskning på människor. När resultaten presenterades i mitten av december fanns bland förslagen bland annat höjt maxstraff för brott mot etiklagen, från dagens fängelse i sex månader till fem års fängelse. En konsekvens av det är också att preskriptionstiden förlängs. Andra förslag handlade om att ta bort studentundantaget för etikprövning samt göra utbildning om etikprövningslagen obligatorisk i doktorandutbildningen.
Macchiarini friad men granskas igen
Vid en välbesökt presskonferens den 12 oktober meddelade kammaråklagare Jennie Nordin att förundersökningen mot kirurgen Paolo Macchiarini lades ned eftersom brott inte kunde styrkas. Förundersökningen gällde fyra fall där Macchiarini opererat in konstgjorda luftstrupar i patienter trots att metoden var oprövad och att han saknade etiska tillstånd. Tre av de fyra är i dag avlidna. Beslutet att lägga ned förundersökningen väckte starka känslor. I december meddelade dock Åklagarmyndigheten att ärendet ska granskas igen eftersom två av de målsägande har begärt omprövning. Granskningen ska genomföras av Utvecklingscentrum i Göteborg.
Extremt dyrt läkemedel fick ok att användas
Bara dagar innan jul meddelade NT-rådet att det är okej för Sveriges kommuner och landsting att använda det extremt dyra men effektiva läkemedlet Spinraza (nusinersen). Spinraza används för behandling av små barn med den allvarliga sjukdomen spinal muskelatrotfi, SMA, som med dagens behandling sällan överlever sin treårs-dag. NT-rådets rekommendation kom till stånd efter förhandlingar om priset med läkemedelsbolaget Biogen.
Med det tackar redaktionen för sig och ser fram emot ett intressant läkemedels- och valår 2018.