Det är Folkhälsomyndigheten som tagit fram en rapport om hur ny kunskap och vetenskapliga metoder kan omsättas i praktiken så effektivt som möjligt. ”När en metod, efter kanske många års forskning, bedöms som effektiv förväntar man sig kanske att den kommer att börja användas relativt omgående. Men så är sällan fallet.”, skriver Folkhälsomyndigheten i anslutning till rapporten.
Ett exempel är hur kunskapen om att vända spädbarn från magläge till rygg drastiskt minskade antalet fall av plötslig spädbarnsdöd. Trots goda evidens för metoden tog det lång tid för kunskapen att få brett genomslag, och under tiden dog barn i onödan.
Den nya rapporten är främst tänkt som ett stöd för beslutsfattare inom folkhälsofrågor och andra som arbetar inom folkhälsoområdet.
– Men samma principer gäller för implementeringar inom vården, säger Karin Guldbransdsson, vid Folkhälsomyndigheten, som lett arbetet med rapporten.
Enligt Karin Guldbrandsson sker implementeringsarbetet av nya metoder inom folkhälsoområdet allt för sällan på ett systematiskt sätt. Därför har man i anslutning till rapporten även tagit fram en checklista för aktörer som planerar att införa nya rön eller metoder i verksamheten. Den första punkten handlar om att identifiera behov, metod och vetenskapligt stöd för den senare.
– Om inte implementeringen sker på ett systematiskt sätt är risken att saker och ting aldrig kommer i praktisk användning, säger Karin Guldbrandsson.
Rapporten Från nyhet till vardagsnytta – om implementeringens svåra konst, är en uppdatering av en rapport med snarlikt namn som togs fram av Statens folkhälsoinstitut år 2007.
