Nästan 220 000 personer har diagnostiserats med influensa under årets influensasäsong i Australien, enligt siffror från australiensiska hälsovårdsmyndigheten. Det är mer än dubbelt så många som toppnoteringen 2015 då drygt 100 000 fall rapporterades.
Framförallt är det virusstammen A(H3N2) som cirkulerat, men även influensa B.
På Folkhälsomyndigheten följer man influensaläget runt om i världen noga för att vara så väl förberedd inför den svenska influensasäsongen som möjligt.
Enligt Anna Sara Carnahan, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten, är det dock inte säkert att vi har samma kraftiga influensasäsong som Australien att vänta här.
– Nej, vi har tolkat det som att deras säsong i år liknar den influensasäsong vi hade förra året med tidig influensastart och där framförallt äldre personer drabbades hårt.
Förutom tidig start bidrog det faktum att förra årets virus hade muterat till att influensan slog hårt i Sverige. Mutationen gjorde att influensavaccinet inte fungerade särskilt bra. Antalet laboratorieverifierade influensafall förra säsongen var därför betydligt högre än den tidigare toppnoteringen 2015, drygt 13 000 fall jämfört med cirka 10 300.
– De har upptäckt samma mutation i årets influensavirus i Australien och även där uppmätt en låg vaccineffekt, säger Anna Sara Carnahan.
Vilket virus som kommer att dominera årets säsongsinfluensa i Sverige återstår dock att se.
– I Australien har de som sagt haft mycket A(H3N2) men också en del influensa B. Andra delar av världen har haft mer av svininfluensan och även där influensa B, så det är inte helt tydligt vilken sort som kommer hit, säger Anna Sara Carnahan.
Årets influensasäsong har inte kommit igång ännu men om spridningen följer det vanliga mönstret brukar epidemistarten komma innan jul för att sedan mattas av under jullovet.
– Därefter burkar vi se hur spridningen tar fart och toppen brukar komma mellan januari och mars, säger Anna Sara Carnahan.
Förra året var ett undantag då influensan började flera veckor tidigare och där den stora toppen kom vid jul.
Som vanligt rekommenderas riskgrupper som till exempel personer med kronisk lungsjukdom, gravida och äldre, att vaccinera sig för att förhindra allvarlig sjukdom och även död.
– Även om vaccinet inte skyddar till hundra procent gör det att man får en mildare sjukdom. Har du en underliggande sjukdom kan det vara skillnaden mellan att bli allvarligt sjuk och behöva sjukhusvård eller inte, säger Anna Sara Carnahan.
Vaccinet mot säsongsinfluensan innehåller tre eller fyra virustyper och sammansättningen bestäms av Världshälsoorganisationen WHO. Organisationen träffas två gånger om året för att gå igenom vilka virustyper som cirkulerar globalt och ge rekommendationer för vaccinsammansättningen på norra- respektive södra halvklotet.
Årets influensavaccin i Sverige är detsamma som användes under influensasäsongen i Australien. I vaccinet som de flesta får ingår en virusstam från svininfluensaviruset H1N1, en från ett H3N2-virus och en från influensa B-virus. I en del vaccin ingår även en andra stam av influensa B-virus.
När ska man vaccinera sig för att skaffa sig ett så bra skydd som möjligt?
– I Sverige kan man vaccinera sig från och med den 7 november. Det tar två veckor efter vaccinationen att bygga upp skyddet och under den tiden kan man smittas så det är en avvägning.
Tidigare låg vaccinationsstarten i oktober men är sedan några år flyttad till november för att maximera skyddet under influensaperioden.
– Att vaccinera sig mellan november och jul är ganska optimalt, men det är det aldrig försent att ta vaccinet, säger Anna Sara Carnahan
