Det är forskare vid University of Southampton i Storbritannien som i en observationsstudie har följt patienter för att undersöka effekten av antibiotikabehandling vid halsont. Resultaten presenteras i två artiklar som publiceras i tidskriften British journal of general practice.
Kohorten bestod av personer över 16 år som behandlats för halsont i öppenvården i olika delar av Storbritannien under perioden november 2006 till juni 2009. I den ena studien gjordes ett slumpartat urval på 2876 personer som enligt vissa kriterier bedömdes ha bakteriella halsinfektioner. De ombads att föra dagbok om sina symtom. Av de tillfrågade lämnade 1512 personer in en symtomdagbok som även innehöll information om antibiotikaförskrivning.
Forskarna kunde vid jämförelser av dagböckerna se att de patienter som fått antibiotika direkt vid läkarbesöket hade lika mycket symtom som de som fått en ”vänta och se-ordination”, det vill säga ett recept på antibiotika som de kunde hämta ut om de inte blev bättre. De som inte fått någon antibiotika alls rapporterade mer symtom. Forskarna drar slutsatsen att vid vanlig halsinfektion kan en antibiotikabehandling förmodas vara lika effektiv vid ett sent insättande som om den sätts in omedelbart vid läkarbesöket.
I observationsdatan finns inte information om hur “vänta och se-ordinationerna” användes, det vill säga om recepten hämtades ut senare eller inte. Men forskarna konstaterar att även utan kännedom om detta, kan man se att symtomreduceringen var densamma som för direkt utskriven antibiotika, men att den totala uthämtningen av antibiotika blev lägre med “vänta och se-ordinationerna”.
I den andra studien jämfördes antibiotikakurernas längd. Ur samma kohort jämförde forskarna i en andra analys antalet återbesök på vårdcentral och rapporterade symtom som inte gick över inom en månad.
Resultatet visade att 62 procent av patienterna fått antibiotika, framför allt fenoximetylpenicillin. Tidsperioderna som patienterna förskrivits varierade mellan fem, sju och tio dagar. Forskarna kunde se en liten skillnad mellan de som fått antibiotika fem dagar jämfört med de som fått längre kurer, där de som fått de kortaste kurerna i något högre grad kom på återbesök för nya symtom eller symtom som inte gått över. Skillnaden var dock inte statistiskt signifikant.
Forskarna drog av den studien slutsatsen att det förmodligen är bättre att behandla halsinfektion med antibiotika i tio dagar, som är den rekommenderade behandlingstiden, men att skillnaden jämfört med något kortare behandlingstid är liten.
En Cochrane-översikt från 2006 över 27 studier visade att antibiotika mot halsont förkortar sjukdomsperioden med i genomsnitt ett knappt dygn. Riktlinjerna i Storbritannien vid halsont är att avvakta eller inte ge antibiotika alls. Trots riktlinjerna och den svaga evidensen för antibiotika får de flesta patienter som söker vård för akut halsont ändå antibiotika förskrivet, skriver artikelförfattarna.