Inom ramen för regeringens ambition att göra Sverige världsledande inom biologiska läkemedel mångmiljonsatsar Vinnova och Vetenskapsrådet drygt 100 miljoner kronor på uppbyggnaden av tre nationella centrum. Totalt får de dela på drygt 100 miljoner kronor under en sexårsperiod och syftet är att ”skapa starka forsknings- och utvecklingsmiljöer inom biologiska läkemedel” i Sverige.
48 miljoner kronor går till uppbyggnaden av ett nationellt centrum för avancerade medicinska produkter, Camp. Avancerade medicinska produkter, förkortat ATMP (advanced therapy medicinal products) innefattar mänskliga celler som bearbetats på ett eller annat sätt för att användas i medicinskt syfte.
Ett konkret exempel som redan används i dag är framodling av hud från keratinocyter – celler som erhållits från oskadad hud för att ersätta skadad hud vid svåra brännskador. Ett annat exempel är odling av broskceller som ersättning för skadat ledbrosk.
Syftet med Camp, som kommer att ha sex regionala noder kopplade till landets universitetssjukhus, är bland annat att vidareutveckla och utveckla nya processer för att karaktärisera celler som ska användas för medicinsk behandling.
– Det är otroligt viktigt att veta exakt vad det är man stoppar in i patienten. Vissa stamceller i en cellgrupp kan till exempel ha andra egenskaper än stamceller i en annan grupp, säger Mikael Wiberg, forsknings- och utbildningschef vid Umeå universitetssjukhus och ordförande i styrgruppen i Camp.
Man ska också arbeta med att optimera tillverkningsprocesser för den här typen av modifierade celler med medicinskt syfte. I dag används de endast i mycket små patientgrupper, men man behöver hitta sätt att skala upp tillverkningen vid behov.
Ytterligare ett område som Camp ska fokusera på är kvalitetskontroll och logistik. Celler kan till exempel inte frysas ned och transporteras hur som helst.
– Vi kommer också att arbeta med regulatoriska frågor utifrån ett internationellt perspektiv och med affärsmodeller. Det här är tekniker och läkemedel där användningen skiljer sig från den med traditionella läkemedel och där omfattningen är svår att förutsäga. Här måste vi hitta långsiktiga modeller som involverar såväl näringslivet som akademin och sjukvården, säger Mikael Wiberg.
Även om Camp rent formellt ser dagens ljus först från och med årsskiftet har den grundläggande strukturen för centrumet funnits sedan år 2008. Då togs det så kallade vävnadsdirektivet, det vill säga regler för hanteringen av mänskliga celler och vävnader, i bruk. I samband med det började landets universitetssjukhus bygga upp infrastrukturer för avancerade terapier baserade på respektive sjukhus specialistkompetens.
– Camp är en fortsättning på det arbetet men där vi knyter ihop dessa regioner tillsammans med industri och akademi till ett nationellt nätverk, säger Pontus Blomberg, tf verksamhetschef för v Karolinska centrum för cellterapi och centrumföreståndare för Camp.
Totalt kommer cirka 25 olika aktörer vara inblandade i centrumet, från sjukhus och akademi till stora och mindre företag.
När de första effekterna av arbetet kommer att synas kan Pontus Blomberg inte svara på. Men eftersom en hel del redan är påbörjat i och med arbetet med vävnadsdirektivet är förhoppningen att satsningen ska ge avtryck redan under det första året.
– Det här är ett nytt område med enorm potential och med dessa anslag kan vi utveckla det på ett sätt vi inte har kunnat hittills. Jag tror att vi kan få se en helt ny industri växa fram i Sverige som i slutänden kommer att kunna erbjuda patienter nya terapier, säger Pontus Blomberg.
Förutom Camp ska Vinnova-miljonerna gå till uppbyggnaden av centrumen Nextbioform och Cellnova. Nextbioform får 16 miljoner kronor i en första etapp och leds av forskningsinstitutet Rise. Centrumet ska fokusera på att förbättra beredningsformer och produktion av biologiska läkemedel med syfte att överbrygga gapet mellan bioprocess och läkemedelsutveckling.
Cellnova tilldelas 40 miljoner kronor, och även där ligger fokus på produktion och utveckling av biologiska läkemedel. Sophia Hober, professor i molekylär bioteknik vid KTH, är centrumföreståndare och berättar att arbetet kommer att ske i fyra olika projektlinjer. Två av dem handlar om att optimera celler, både jästceller och humana celler, för produktion av proteiner.
– Med hjälp av de nya genmodifieringsteknikerna, som Crispr/Cas9, öppnas helt nya möjligheter att arbeta med jäst inom dessa forskningsområden. Fördelarna med jästceller är att de växer mycket snabbare och är lättare att hantera än humana celler, vilket också gör dem billigare. Utmaningen är att få dem att uttrycka rätt proteiner och få dem funktionella, säger Sophia Hober.
En tredje projektlinje ska fokusera på att uttrycka de proteiner som utsöndras av humana celler, något som är intressant i utvecklingen av läkemedel.
– Inom läkemedelsindustrin är man intresserad av proteiner som sitter på cellytan eller proteiner som utsöndras eftersom båda typerna är möjliga angreppspunkter för nya substanser, säger Sophia Hober.
Den fjärde projektlinjen är helt inriktad på att ta fram nya biologiska läkemedel med hjälp av så kallade affimabs. Det är antikroppar med modifierad antigenbindande yta som gör att de antingen binder till samma antigen med dubbel styrka eller kan binda till två olika antigen samtidigt.
Liksom de övriga centrumen har Cellnova ett antal externa parter knutna till sig, nio stycken närmare bestämt. Förutom KTH själva är Chalmers tekniska högskola i Göteborg en akademisk partner och till detta kommer ett antal läkemedelsföretag av olika storlek.
– Bolagen har signalerat vilka projektområden de är intresserade av. I övrigt är syftet med centrumet att bygga kunskap, skapa bättre nätverk och ta fram nya produkter, säger Sophia Hober.
När kommer det första biologiska läkemedlet från Cellnova?
– Jag hoppas att det går undan, men sannolikt tar det längre tid än de sex år satsningen pågår. Däremot har flera av våra partners läkemedel i klinisk prövning, säger Sophia Hober.
