Vi är samhällets läkemedelsexperter

Ofta läser jag krönikor av farmaceutkollegor som manar till att stärka vårt professionella självförtroende. Kanske är det så att farmaceuter är lite dåliga på att stå upp för vad vi kan, även om vi sakta men säkert vinner ny mark inom bland annat kommuner och landsting.  Krönikorna har ofta titeln ”Vi är samhällets läkemedelsexperter!” och krönikan inleds med någon invecklad, jätteovanlig och jättefarlig interaktion krönikören någon gång upptäckt. Själv blir jag lätt knäckt varje gång, jag hade aldrig upptäckt den interaktionen …

Nu har vi dock EES som kan ge oss varenda relevant interaktion och några till i vartenda kundmöte. Och när kunderna själva blir alltmer pålästa börjar jag fundera på vad jag och alla mina högskolepoäng ska kunna bidra med egentligen. Vem som helst kan ju läsa Fass eller söka på 1177.se, det tar bara någon minut med en smartphone.

Sen blir man plötsligt påmind om vad all information drar med sig – desinformationen florerar också. Ibland är den avsiktlig, i syfte att tjäna pengar på sjuka människor genom att sälja rena bluffprodukter. Ibland är desinformationen oavsiktlig, såsom barnsjuksköterskan som satt i Nyhetsmorgon för några veckor sedan och varnade för solskyddsprodukter, utan att vara särskilt påläst.  Enskilda studier lyfts i media, men en enda studie utgör inte nödvändigtvis någon vetenskaplig grund.  Och trots att studier dras tillbaka samt får massiv kritik från andra forskare så har felaktiga resultat en förmåga att leva vidare på diverse internetsajter, till exempel om faror med statiner eller autism av barnvaccinationer.

Att hitta information är inte svårt i dessa dagar, ingen behöver kunna interaktioner eller biverkningar utantill. Men det gäller att komma ihåg att det finns stora skillnader mellan information och kunskap. Utifrån den information som finns tillgänglig kan slutsatser dras ner i avgrunder. Det svåra är att kunna tolka informationen man hittar och förstå bakgrunden.

Barnsjuksköterskan i tv-soffan hävdade att solskyddsprodukterna på apotek inte är godkända och hänvisade till en internetsajt som gör konsumentjämförelser. Läkemedelsverkets roll och information hade hon tyvärr missat.

Vi farmaceuter har en annan helhetsbild och vi vet var vi kan hitta pålitlig information. Det allra svåraste är att förmedla sin kunskap på ett begripligt och förtroendeingivande sätt. Tyvärr har de som sprider felaktig information en förmåga att framställa den på ett sätt som är både lätt att ta till sig och falskt förtroendeingivande.

Barnsjuksköterskan i Nyhetsmorgon sade att hon varit på tre olika apotek dagen innan, ingen där hade uppenbarligen lyckats förklara så hon förstod vad nanopartiklar är, vad ett fysikaliskt alternativt kemiskt solskydd innebär eller regler för kosmetikprodukter i Sverige.  Hon blandade ihop kemiska solskydd med begreppet nanopartiklar och rekommenderade fysikaliska filter (men hon kallade dem fysiologiska) trots att det är just de som kan innehålla nanopartiklar. Hennes slutsats var att apoteken var okunniga, trots att det var hon själv som saknade kunskap.

Likadant kräver arbetet med EES att informationen framställs på ett begripligt sätt för kunderna. Mycket av informationen som finns där är viktig att bedöma relevansen av, innan den ges till kund.  Eftersom det behöver gå snabbt är bakgrundskunskapen nödvändig och där kan jag förstå min roll som läkemedelsexpert. Expertens roll är inte alltid enkel, men den är i alla fall enklare än att hålla alla läkemedelsinteraktioner som finns i huvudet.

Ha nu en skön sommar och glöm inte att smörja er i solen!