Det är en avhandling som läggs fram vid Södertörns högskola som har studerat hur det vanliga SSRI-läkemedlet citalopram påverkar fiskar, med storspigg och zebrafisk som studiemodeller. Resultatet visade att både ätbeteendet och stresskänsligheten påverkades hos storspiggen. Halterna av läkemedlet hade också permanenta effekter på fiskar som exponerades som embryon, visade studierna.
Forskaren Martin Kellner drar slutsatsen att citalopram sannolikt har en ekologisk påverkan i vattendrag där läkemedelsrester finns.
Flera tidigare studier har påvisat läkemedels negativa effekter i miljön, bland annat hormonstörande effekter från människors konsumtion av preventivläkemedel, och antibiotikarester som riskerar att öka spridningen av antibiotikaresistens.
Nyligen redovisade Naturvårdsverket ett uppdrag för regeringen, där förutsättningarna för användning av avancerad rening av läkemedelsrester från avloppsvattnet skulle utredas.
I redovisningen för uppdraget fastslog Naturvårdsverket att det finns ett behov av att införa avancerad rening vid avloppsreningsverk för att rena vattnet från läkemedelsrester. Men hur behovet ser ut på lokal nivå är inte utrett, och man vet i nuläget inte vilka avloppsreningsverk som borde prioriteras. Men man vet vilka faktorer som påverkar behovet. Exempelvis mängden föroreningar, om det finns flera utflöden från reningsverk i ett och samma vattendrag och omsättningen av vatten är faktorer som identifierats.
Den avancerade tekniken för att rena vatten från läkemedelsrester består av en kombination av reningstekniker: fysikaliska metoder, oxidativa metoder, biologiska metoder och adsorption. Med dessa tekniker kan man få en ”nära fullständig rening av samtliga läkemedelssubstanser”, skriver Naturvårdsverket i sin rapport.
De föreslår att man nu ska fortsätta arbetet med att ta reda på vid vilka avloppsreningsverk behovet att införa avancerad rening av läkemedelsrester är som störst.
