Medan utvecklingen i stort går mot allt mer individanpassad medicin arbetar Bill och Melinda Gates stiftelse i andra änden av skalan.
– Det vi gör är så långt ifrån precision medicine man kan komma, säger Dan Hartman, direktör för integrerad utveckling på Bill och Melinda Gates stiftelse, till Läkemedelsvärlden.se under kongressen Pharmaceutical sciences world congress, PSWC, i Älvsjö utanför Stockholm.
Sedan stiftelsen grundades år 2000 har den totalt delat ut cirka 40 miljarder dollar, motsvarande 350 miljarder kronor, till medicinsk forskning inom områden med stor sjukdomsbörda och otillräckliga behandlingsalternativ. Hiv, malaria, tuberkulos och diarrésjukdomar är några av fokusområdena och majoriteten av de som drabbas lever i låginkomstländer med bristfällig infrastruktur och dålig tillgång till läkemedel och diagnostik.
Lika viktigt som att utveckla nya läkemedel och diagnosverktyg är att få dem hela vägen fram till patienterna.
– Vi har inget intresse av att driva projekt som inte når hela vägen, säger Dan Hartman.
Stiftelsen utvärderar därför ständigt sina projekt för att se vilka som har potential att lyckas. De som inte har det läggs ner.
– Dem dödar vi, säger Dan Hartman. Vi vet att majoriteten inte kommer att lyckas och det är viktigt att på ett tidigt stadium kunna fatta beslut om att fortsätta eller lägga ner.
Både nya läkemedel och ny diagnostik måste dock kunna distribueras till patienterna på ett säkert sätt. I många länder kan det till exempel vara svårt att hålla en obruten kylkedja. En annan utmaning är att produkterna i möjligaste mån ska vara möjliga för patienten att använda själv.
– Detta är något vi måste tänka på när vi utvecklar våra produkter, säger Susan Hershenson, biträdande direktör för kemi, tillverkning och kontroller på Bill och Melinda Gates stiftelse.
Det kan till exempel handla om att de substanser som utvecklas ska ha en långsam frisättning för att minska antalet tillfällen patienten behöver ta läkemedlet och därmed öka följsamheten till behandling. Susan Hershenson exemplifierar med en vaginalring som kan sättas in och som ger ett 15 år långt skydd mot graviditet och som kan slås på och av beroende på om kvinnan vill bli gravid eller inte.
Ett annat exempel är en nyutvecklad leveransteknik bestående av ett polymerkomplex som ser ut som en sjöstjärna med sex armar. Armarna består av läkemedelspolymerer och ”sjöstjärnan” har vikts ihop och ryms i en kapsel som patienten sväljer. I magen löses kapseln upp av magsyran och strukturen med den aktiva substansen exponeras.
– Varje arm kan laddas med olika läkemedel och polymeren designas utifrån hur lång frisättning man vill ha. Test som gjorts med doxycyklin (ett antibiotikum som används vid bland annat lunginflammation, reds. anm), som vanligen tas två gånger per dag, visade att det räckte att ta det en gång i veckan när det administrerades med på det här viset, säger Susan Hershenson.
Leveranstekniken är dock fortfarande i sin linda och mer forskning behövs innan den är redo att använda i klinisk vardag.
Både Susan Hershenson och Dan Hartman betonar vikten av samarbete för att stiftelsens arbete ska bli så framgångsrikt som möjligt. Förutom chansen att berätta om sig själva är möjligheten att träffa andra ett starkt skäl till medverkan på PSWC.
– Konferensen samlar olika grupper och professioner och det är viktigt att alla dessa träffas för en framgångsrik läkemedelsutveckling. Vi är bland annat här för att lyssna till och lära av de andra talarna och experterna, säger Dan Hartman.