Träningskläder med inbyggda sensorer som registrerar elektromyografi, EMG, det vill säga den elektriska aktiviteten i musklerna, är inte bara en svindyr ny träningsattiralj för hängivna idrottare. Tekniken, som utvecklas av ett av företagen i Health innovation village i Helsingfors, ett kluster för uppstartsföretag inom teknik för hälso- och sjukvård, förväntas bli värdefull både i förebyggandet av förslitningsskador i arbetslivet, och som verktyg i rehabilitering efter skador eller stroke.
Mbody kallas kläderna som är de första i sitt slag. Informationen från sensorerna i kläderna analyseras, och användaren får grafer över aktiviteten i musklerna där man kan se hur symmetriskt musklerna har använts, hur stor aktiviteten har varit och i vilka intervaller musklerna har varit vilande.
Janne Pylväs, vd på Myontec, företaget bakom produkten, lägger upp ett par svarta cykelbyxor på skrivbordet. De ser ut som vilka moderna cykelbyxor som helst, men vid midjan sitter en liten, svart dosa, mindre än de senaste modellerna av en smartphone. Det är via den informationen skickas till datorn eller mobilen.
– Datan är mycket tillförlitlig, säger Janne Pylväs. Den har testats i studier som har publicerats i över 40 vetenskapliga artiklar.
Kläderna behöver heller inte sitta mer perfekt än andra träningskläder. Storlekarna som finns, från small till xx large, har fungerat bra, säger Janne Pylväs.
Kan man ha väldigt håriga ben?
– Ja, det är inga problem. Vid traditionell registrering av elektromyografi behövs rakning, men inte med de här.
Kan man tvätta dem?
– Ja, 40 grader, som vanliga sportkläder, säger Janne Pylväs och visar tvättinstruktionslappen.
Produkterna är redan på marknaden. Användarna är bland andra fotbollsklubben FC Barcelona, FIFA och British Cycling. Men nu öppnas nya områden upp för tekniken, där den kan komma att göra än mer nytta: i hälso- och sjukvården och inom arbetsmedicinen.
– Vi får många förfrågningar från arbetslivsområdet nu, säger Janne Pylväs. Det handlar till exempel om städare som får problem med axlarna och höfterna. Man vill ta reda på vad som orsakar skadorna. Är det hur de rör sig, eller hur intervallerna ser ut för arbete och vila? Om man kan ta reda på det, kan man ju förhindra skadorna.
Graferna som visar statistiken ger också tydliga signaler om risk för skador. Om till exempel graden av aktivitet skiljer sig mycket mellan vänster och höger sida, blir staplarna i diagrammet gula eller röda. Riskindikationer kan också visas när för lite relaxation registreras i musklernas aktivitet.
Janne Pylväs berättar om ett annat exempel där man med hjälp av tekniken kunnat hitta orsaken till en vanlig arbetsskada, på charkuteri. Många anställda fick plötsligt problem med karpaltunnelsyndrom. Det är ett tillstånd som ofta ger domningar och nedsatt känsel i handen, och som beror på att en klämd nerv i handloven.
Problemen med karpaltunnelsyndrom hade uppstått efter att man i en effektivisering hade förändrat tillvägagångssättet vid styckningen. Tidigare hängde köttet i taket, men nu kom det åkandes på ett band. Med den nya metoden fick styckarna göra samma rörelse hela tiden. Med registreringen av muskelaktiviteten kunde man se att ingen muskelrelaxation ägde rum, och därmed identifiera orsaken till arbetsskadorna.
– Vi ser en stor ökning av preventivt arbete av det här slaget, säger Janne Pylväs. Inom till exempel byggbranschen, städbranschen och i bilindustrin i USA. Muskelskador är de vanligaste arbetslivsskadorna, och de innebär ju stora kostnader för företagen.
På insidan av cykelbyxorna ses de insydda sensorerna. Det ser bara ut som lappar av en annan typ av tyg. Kläderna finns i olika modeller, förutom shortsen finns till exempel lösa ärmar eller tröjor.
– Du känner inte sensorerna, säger Janne Pylväs. De känns som vilka kläder som helst.
