Vid hantering av läkemedel för barn finns särskilda risker i alla steg, från ordination till administrering och uppföljning. Läkemedelsverket har i sitt arbete för att öka kunskapen om barns läkemedel identifierat kunskapsluckor och kunskapsbehov inom barnsjukvården och barnpsykiatrin.
Nu publiceras ett kunskapsdokument som innehåller en genomgång av samtliga delar i hanteringen: ordination, iordningställande, administrering och uppföljning. I dokumentet finns även information om regler kring hantering och dokumentation, och kända säkerhetsrisker vid läkemedelshantering för barn.
– Jag hoppas att det här kan skapa en ökad medvetenhet om vad som är viktigt att tänka på i alla delar av läkemedelshanteringen för barn, säger Elin Kimland som lett projektet att ta fram kunskapsunderlaget på Läkemedelsverket.
Dokumentet är tänkt som ett kunskapsunderlag för dem som är under utbildning, men även för de som redan arbetar ute i sjukvården.
Andelen sjuksköterskor på landets barnkliniker som är vidareutbildade inom barnsjukvård varierar stort. På många håll, även inom högspecialiserad barnsjukvård, är den ofta under femtio procent. Bland lex Maria-anmälningarna som inkommer till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, handlar det inte sällan om feldoseringar till små barn.
I kunskapsdokumentet identifieras kända risker vid hantering av läkemedel för barn. Här nämns bland annat IT-system som inte är anpassade för läkemedelshantering för barn, pappersjournaler och läkemedelsordinationer som görs i flera olika journalsystem. I kategorin arbetsmiljö nämns ovan personal som saknar tillräcklig kompetens inom hantering av läkemedel för barn.
– Stora viktspann i åldersgrupper kan göra det svårt att avgöra om en dos är rimlig, säger Elin Kimland. Barn skiljer sig också från vuxna bland annat när det gäller förmågan att bryta ned läkemedel i kroppen.
Vid läkemedelshantering för riktigt små barn är både riskerna för och riskerna med att feldosera stora. För en annan grupp inom barnmedicin, tonåringar, finns helt andra utmaningar, som bristande följsamhet.
I framtagandet av kunskapsdokumentet har läkare, sjuksköterskor och farmaceuter från barnsjukvården varit delaktiga och sagt vad de själva har tyckt behövs, berättar Elin Kimland.
– Många läkemedel är inte tillverkade för barn, säger hon. Det saknas ofta information om styrka, dosering och lämpliga beredningsformer. Därför är det viktigt att vi ökar kunskapen generellt om hur vi ordinerar läkemedel till barn, men även hur vi iordningställer och administrerar.
– Traditionellt har Läkemedelsverket inte tagit fram den här typen av dokument i någon stor utsträckning, berättar hon. Det här är ett steg som myndigheten tar för att engagera sig mer i användningsfrågorna.
Kunskapsdokumentet ska presenteras på Barnveckan, ett stort forum för svensk barnsjukvård anordnat av Barnläkarföreningen, i nästa vecka.
