Sömnmedlet melatonin förskrivs ofta vid sömnproblem kopplade till adhd. Förra året fick 0,8 procent av befolkningen, cirka 80 000 personer läkemedlet jämfört med 0,6 procent av befolkningen år 2015, ville innebär en ökning med 40 procent.
Det visar nya siffror från Socialstyrelsen. Pojkar i åldersgruppen 10-19 är den grupp där melatonin förskrivs vanligast, men den största ökningen har skett i gruppen kvinnor mellan 30-44 år. I samma grupp har även förskrivningen av adhd-läkemedel ökat.
– Ökningen av melatonin i den gruppen kan delvis kopplas till ökningen av adhd-läkemedel men det kan även finnas andra orsaker, till exempel att man generellt väljer att förskriva melatonin i stället för andra sömnmedel, säger Peter Salmi, som arbetar med psykiatrifrågor på enheten för epidemiologi på Socialstyrelsen.
Melatonin är ett kroppseget hormon som utsöndras från tallkottkörteln och som reglerar dygnsrytmen. Läkemedlet är inte beroendeframkallande men saknar i dag formellt godkännande för behandling av barn och unga. Det saknas även långtidsstudier på effekt och säkerhet i åldersgruppen.
– Som vi tolkar det är melatonin snällare än många andra sömnmedel och vi får kanske förstå ökningen mot det, säger Peter Salmi.
Samtidigt som förskrivningen av melatonin har ökat finns tendenser att förskrivningen av andra, narkotikaklassade sömnmedel, går ner.
– Ja, och vi följer utvecklingen så får vi se hur tydlig denna trend blir på sikt.
Ett skäl till den ökade användningen av melatonin kopplar Peter Salmi till att det sedan förra året kan förskrivas utan licens från Läkemedelsverket, ett annat skäl är den ökade förskrivningen av adhd-läkemedel. Adhd innebär ofta att man har problem med sömnen. Ytterligare en förklaring till ökningen kan enligt Peter Salmi vara den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga, som även den kan ge upphov till sömnproblem.
Andelen barn och unga i åldern 10-19 år som fått antidepressiva läkemedel förskrivna har fördubblats på 10 år, visar de nya siffrorna från Socialstyrelsen. Från cirka 1 till 2 procent bland pojkarna och 1,5 till 3,5 procent bland flickorna.
– Allt fler unga hämtar ut mer antidepressiva och det har vi tolkat som en effekt av ökad psykisk ohälsa bland barn unga. Den trenden ser inte ut att avta och vi följer den noga, säger Peter Salmi.
