Förändringen ingår i ett lagförslag som regeringen i veckan beslutade om att lämna till riksdagen, och innebär att man kommer kunna följa upp hur ett läkemedel används, samt dess effekter och biverkningar, med hjälp av läkemedelsregistret.
Mikael Hoffmann, chef för Nätverk för läkemedelsepidemiologi, NEPI, välkomnar förslaget.
– Det har varit en lång resa att få till detta. Som jag ser det fanns inga skäl från början att ha den begränsning som har funnits, säger han.
Läkemedelsregistret ingår i de register som kallas hälsodataregister, där även bland annat patientregistret och cancerregistret ingår. De regleras av en särskild lag, lagen om hälsodataregister, för att skydda sekretess och patienters integritet.
Redan idag kan man få ut uppgifter från läkemedelsregistret, men inte utan att det ingår i ett formellt forskningsprojekt och föregås av etiskt godkännande. Det gäller inte för till exempel patientregistret, trots att de innehåller minst lika känsliga uppgifter eftersom diagnoser och vårdtillfällen registreras där.
– Det har hävdats under många år att man enklare och snabbare kommer kunna göra kvalitetsuppföljningar om läkemedelsregistrets likställdes med de andra hälsodataregistren, säger Mikael Hoffmann.
Förra året publicerade han och två medförfattare en artikel i den vetenskapliga tidskriften Basic and clinical pharmacology and toxicology, som studerade vad läkemedelsregistret, som då hade funnits i tio år, hade haft för betydelse för farmakologisk forskning. En systematisk översikt gjordes över de studier som använt sig av data från läkemedelsregistret. Slutsatsen var att läkemedelsregistret haft en positiv betydelse för den farmako-epidemiologiska forskningen.
Men den aktuella propositionen är alltså tänkt att underlätta kvalitetsarbete som inte nödvändigtvis ingår i formella forskningsprojekt.
Vad kan beslutet innebära konkret?
– I praktiken förändrar det ganska lite, säger Mikael Hoffman. Det är ett stort jobb ändå att få ut och hantera data från läkemedelsregistret. Nu kan arbetet publiceras i en rapport och måste inte bli en artikel i en vetenskaplig tidskrift. Men beslutet är ett kvitto på att läkemedelsregistret fungerar bra och att integritetsskyddet fungerar som i de andra hälsodataregistren.
I ett pressmeddelande från regeringen säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström att man med lagändringen vill förbättra läkemedelsanvändningen och på så sätt öka patientsäkerheten.
– Hälso- och sjukvården kan nu få bättre verktyg för att följa upp dels läkemedels effekter för den individuella patienten och dels kostnadseffektivitet för samhället, säger Gabriel Wikström i pressmeddelandet.