GlaxoSmithKline Health Care, GSK HC, är bolaget bakom det smärtstillande läkemedlet Voltaren gel, med substansen diklofenak.
I reklamfilmen som nu fällts, och fått ett vite i avgiftskategorin ”mycket allvarlig förseelse”, visas stiliserat en person som smörjer in sin rygg. Sedan visas hur preparatets innehåll passerar från huden ner till muskelskiktet. Speakertexten förklarar att gelen ”dras till det inflammerade området där den lindrar smärtan och dämpar inflammationen”.
Företaget har redan tidigare fällts av läkemedelsbolagens branschdomstol Informationsgranskningsnämnden, IGN. Anledningen har varit att de vid flera tillfällen tidigare har formulerat annonstexter så att bilden ges av att Voltaren gel fungerar målsökande. Vid tidigare tillfällen har Läkemedelsverket varit anmälaren, men den här gången är det en enskild läkare som sett företagets reklamfilmen på tv.
Enligt branschens etiska regler ska ett läkemedels produktresumé vara den sakliga utgångspunkten för informationen om läkemedlet. Uppgifter i en annonstext ska därmed kunna härröras till informationen i produktresumén. Efter tidigare anmälningar gjorde bolaget GSK HC en ändring i sin produktresumé, och anförde själva att det nu fanns bäring i produktresumén för marknadsföringstexterna.
Tillägget i produktresumén handlar om hur koncentrationen av diklofenak har uppmätts i plasma, synovialvävnad och synovialvätska efter applicering på hud, vilket visar på en ”preferentiell distribution” av läkemedlet enligt produktresumén.
Men IGN anser inte att texten innebär någon skillnad. Nämnden bedömer istället att tv-reklamen är en ytterligare marknadsföringsåtgärd som kommunicerar ”målsökande egenskaper av diklofenak” precis som de tidigare marknadsföringstexterna som fällts.
IGN anser därför att GSK HC har brutit mot artikel 102 i branschens etiska regelverk, som säger att produktresumén ska utgöra den sakliga utgångspunkten för informationen om läkemedlet.
IGN dömer också bolaget för att ha brutit mot artikel 104. Den artikeln handlar om att läkemedelsinformation ska vara vederhäftig och inte får innehålla vilseledande framställning i ord eller bild. Kravet på vederhäftighet innebär bland annat att uppgift om ”läkemedlets sammansättning, verksamma beståndsdelar, egenskaper och verkningar” inte får vara ”felaktig, missvisande eller obestyrkt”.
IGN skriver att ”avsteget får hänföras till avgiftskategori mycket allvarlig förseelse” eftersom reklamen innebär ett åsidosättande av tidigare beslut från Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation. GlaxoSmithKline Health Care AB uppmanas att skriftligt bekräfta att man inte avser att upprepa åtgärden, och döms att böta 400 000 kronor.
