Denna vecka presenterade regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL, förändringarna för 2017 i Den nationella läkemedelsstrategin, NLS. Strategin är en handlingsplan som revideras årligen.
Fyra nya aktiviteter ingår i NLS. En av dem är en utredning om behovet av ett samlat kunskapsstöd för egenvårdsrådgivning på apotek.
En översyn av kunskapsstöden för rådgivning för egenvårdsprodukter är något som det talats om länge från aktörer inom apoteksbranschen. Apoteken står för en stor andel av försäljningen av receptfria läkemedel och egenvårdsprodukter.
Under tiden apoteket var statligt fanns ett gemensamt kunskapsstöd för egenvårdsrådgivning, vid namn Symptom Råd Åtgärd (SRÅ). Där beskrevs vilka frågor som bör ställas vid olika symtom för att säkerställa att en kund fick rådet att uppsöka sjukvård när det behövdes och att riktiga råd om egenvård gavs när det behovet fanns.
Efter avregleringen har apoteken utvecklat egna modeller för egenvårdsrådgivning, vilket i praktiken skulle kunna innebära att en kund får olika råd om hen går till olika apotek.
Enligt planen ska därför nu Socialstyrelsen i samarbete med Apoteksföreningen genomföra en kartläggning av de kunskapsstöd som används. Utifrån den färdiga kartläggningen ska en analys göras, tillsammans med en analys av tillsynsmyndigheternas erfarenheter och lagstiftningen på området, om ett behov finns av att utveckla ett kunskapsstöd för egenvårdsrådgivning på apotek.
På Sveriges apoteksförening ser man positivt på att den här aktiviteten nu finns med i Nationella läkemedelsstrategin.
– Vi har varit tydliga med att egenvården och receptfria läkemedel bör få en större plats i NLS, säger Robert Svanström, chefsfarmaceut på Sveriges apoteksförening. De receptfria läkemedlen står för en stor del av den totala läkemedelskostnaden. Fram tills nu har det varit en del som inte haft någon beskrivning alls i NLS.
Att kartlägga och senare eventuellt se till att informationskällorna är desamma för alla inom hela vårdkedjan, inklusive apoteken, tycker Robert Svanström är bra.
– Förhoppningsvis blir det enklare för personal att inhämta kunskap, och att förstärka det budskap som ges av övrig hälso- och sjukvård. Det blir en bättre kedja och tydligare för patienten, säger Roberg Svanström.
Slutsatserna i uppdraget ska redovisas i april 2018.
De övriga tre nya aktiviteterna i den nationella läkemedelsstrategin är säkrare hantering av läkemedel för barn, diagnostisk checklista för förbättrad läkemedelsanvändning hos äldre och ett pilotprojekt för att stötta implementering av ett nationellt register för uppföljning av cancerläkemedel.
I den nationella läkemedelsstrategins uppdateringar för 2017 presenterades också tre strategiområden som de olika aktiviteterna i handlingsplanen ska ingå i. De tre strategiska områdena är patientcentrerad vård, värdering av kunskap och evidens samt uppföljning av läkemedelsanvändning.
