I dag onsdag lämnade Margaretha Fahlgren, som lett utredningen om hantering av misstänkt forskningsfusk, över sina förslag till regeringen.
Bland annat föreslår utredningen att det inrättas en ny nationell myndighet som på ett oberoende sätt ska utreda alla misstankar om forskningsfusk. Myndigheten ska vara en självständig nämndmyndighet med förslaget namn Oredlighetsnämnden, och ligga under Vetenskapsrådet.
– Vi menar att ett fristående organ bäst kan garantera att utredningar om oredligheter görs på ett tillförlitligt sätt, sade Margaretha Fahlgren, i samband med att utredningen presenterades.
I dag hanteras misstänkt forskningsfusk av forskningsutförarna själva och det saknas en tydlig definition av vad som menas med oredlighet i forskning. En oberoende myndighet som granskar och utreder skulle lösa delar av problemet, men utredningen vill också att en tydlig definition av oredlighet tas fram och lagfästs.
– Definitionen omfattar alla led i forskningsprocessen och vi har medvetet valt en snäv definition. Det är viktigt att nämndens arbete präglas av tydlighet, rättssäkerhet och förutsägbarhet, sade Margaretha Fahlgren.
Frågor som inte omfattas av definitionen som till exempel personalkonflikter och forskningsproblem i arbetsmiljön ska inte utredas av den nya myndigheten utan av forskningsutförarna själva.
Däremot är det inte bara forskning som utförs vid statliga högskolor och universitet som omfattas av utredningens förslag utan även annan forskning som utförs av till exempel myndigheter, utbildningsanordnare och stiftelser ska granskas på samma sätt. Likaså forskning av någon av dessa aktörer som bedrivs utomlands.
Den nya oredlighetsnämnden föreslås ska ledas av en ordförande och bestå av tio ledamöter med vetenskaplig kompetens och dokumenterad erfarenhet av arbete med god forskningssed. Nämnden ska utreda alla misstankar om oredlighet och det ska finnas en skyldighet från forskningsutövarna att anmäla misstänkt forskningsfusk. Dessutom ska enskilda personer kunna gå direkt till nämnden med sina misstankar och nämnden själv ska kunna inleda en utredning om skäl finns för det.
Margaretha Fahlgren poängterade att nämnden inte bara ska utreda utan också fatta beslut om forskningsfusk förekommit eller inte och kommentera eventuella brister.
– Om det föreligger oredlighet ska forskningsfinansiärerna informeras liksom andra aktörer som berörs, till exempel vetenskapliga tidskrifter. Forskningsutförarna ska sedan återrapportera till nämnden vilka åtgärder man har vidtagit.
Utredningen fokuserar också på vikten att förebygga forskningsfusk och menar att arbetet med god forskningssed behöver stärkas. För att göra det menar man att det ska finnas ett lagfäst krav på enskilda forskare och forskningsutföraren i stort att forskningen genomförs enligt god forskningssed.
– Vi vill också samla det svenska forskningssamhället kring en gemensam uppförandekod för god forskningssed – ett slags symboliskt dokument som man undertecknar, sade Margaretha Fahlgren.
Om mängden forskningsfusk ökar eller inte är svårt att svara på. I dag finns ingen samlad dokumentation inom området. Även här vill utredningen se en förändring och vill att mer medel avsätts till forskning om oredlighet i forskning. Hur mycket anges dock inte i utredningen.
Utredningen lämnades över till utbildnings- och forskningsminister Helene Hellmark Knutsson som menade att förslagen rimmar väl med uppdraget.
– Det känns som ett välarbetat förslag och i linje med regeringens uppdrag. Det ska nu skickas på remiss, men min bedömning är att det utgör en god grund för hantering av misstänkt forskningsfusk, sade Helene Hellmark Knutsson.
Inrättandet av den nya oredlighetsmyndigheten och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Utredningen föreslår också att de reformer som införs ska följas upp och utvärderas efter fem år.
