Tidigare i år presenterades en studie gjord vid Norrlands universitetssjukhus som visade att läkemedelsrelaterade återinläggningar minskade i en grupp patienter med demens eller kognitiv svikt, med kliniska apotekare som en del i vårdteamet.
– Det här är ett sätt av flera att uppnå säkrare läkemedelsbehandling och gruppen kliniska apotekare kan absolut fylla en funktion här, sade Susanne Eklund, handläggare av läkemedelsfrågor på Sveriges kommuner och landsting, SKL, i en kommentar till Läkemedelsvärlden.se.
Intresset från landstingen att anställa farmaceuter inom vården har också ökat. År 2011 fanns det cirka 150 landstingsanställda farmaceuter, en siffra som 2014 var uppe i cirka 360 stycken, enligt uppgifter från Sveriges Farmaceuter. Nu, ytterligare två år senare, beräknas antalet vara drygt 500 baserat på antalet medlemmar i nätverksgruppen Landstingsfarmaceuterna.
– I dag har alla landsting farmaceuter anställda, säger Clary Holtendal, professionsutvecklare på Sveriges Farmaceuter.
Ett av dem är Region Östergötland som anställde sin första kliniska apotekare år 2010.
– Vi har varit lite av en slow starter men har nu kliniska apotekare på bland annat akuten och inom psykiatrin och geriatriken, säger Monica Hagman, Närsjukvårdsdirektör i Region Östergötland.
I dag har man totalt fem apotekare som arbetar kliniskt i multidisciplinära vårdteam.
– De är ett bra stöd för läkarna att bolla med och för att kvalitetssäkra läkemedelsbehandlingen. Jag tror att vi kommer att fortsätta bygga ut antalet kliniska apotekare i ungefär samma takt som hittills, men det handlar om att hitta rätt personer.
Och enligt Monica Hagman är det inte alldeles lätt att hitta personal. Förutom att personen måste ha relevant utbildning, det vill säga femårig apotekarutbildning med påbyggnad av magisterutbildning i klinisk farmaci, ställs stora krav på de kommunikativa färdigheterna.
– Problemet för oss har varit att hitta kompetenta apotekare som dessutom har den kliniska påbyggnaden. Rollen innebär mycket patientsamtal och eftersom de kliniska apotekarna är en form av spjutspetsar när de kommer ut i vården ställer det krav på en djup kompetens både kommunikativt och farmaceutiskt, säger Monica Hagman.
Matts Balgård är klinisk apotekare och arbetar på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han bekräftar kravet på behov av god kommunikation.
– Utvecklingen av klinisk farmaci bygger mycket på individer och de individuella färdigheterna. Jag skulle gärna se att grundutbildningen anpassades mer till dagens behov och fokuserade mer på läkemedelsanvändning, säger han.
I dagsläget arbetar Matts Balgård bland annat på en geriatrikavdelning där han gör läkemedelsgenomgångar för inneliggande patienter. Det är också inom geriatriken och vid behandling av multisjuka äldre som kliniska apotekare hittills varit vanligast förekommande i Sverige.
– Men jag tror och hoppas att det kan spridas till andra områden där det används mycket läkemedel, som inom exempelvis intensivvården, säger Matts Balgård.
I Östergötland arbetar de kliniska apotekarna bland annat med att göra läkemedelsgenomgångar inför kirurgiska ingrepp och att stödja läkarna vid läkemedelsbehandling hos patienter med många olika läkemedel. Diskussioner förs också om att vårdcentralsapotekare ska involveras i receptförnyelser.
– Det finns ett intresse från vårdcentraler att med hjälp av apotekare öka kvaliteten i patienternas läkemedelsbehandling i samband med receptförnyelse. Vi ska försöka hitta ett arbetssätt som inte ger merarbete för sjuksköterskor och läkare och samtidigt bidrar till att optimera nyttan av läkemedel, säger Monica Hagman.
Frågan om utvecklingen av sjukvårdsfarmaci och kliniska apotekare diskuteras under Läkemedelskongressen den 9 november, där också Monica Hagman medverkar. Läs mer om programmet här.
