På måndag presenteras regeringens forskningsproposition av Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.
Anna Nilsson Vindefjärd är generalsekreterare på stiftelsen Forska!Sverige, som är en oberoende stiftelse som verkar för att förbättra villkoren för medicinsk forskning. Bland stiftelsens grundare finns personer bland annat politik, näringsliv, vård, patientorganisationer och universitet.
Läkemedelsvärlden frågade Anna Nilsson Vindefjärd om vad stiftelsens främsta förhoppningar med propositionen är.
– Vi hoppas på två saker, säger Anna Nilsson Vindefjärd. Den ena är att statens investeringar i forskning, som andel av BNP, ökar. Det ser dock inte bra ut, baserat på aviseringarna hittillls.
Sverige har satt som mål att den totala forskningen i landet ska utgöra fyra procent av bruttonationalprodukten, BNP, år 2020.
– Inte minst har företagens investeringar i forskning i Sverige minskat, säger Anna Nilsson Vindefjärd.
Vad kan staten göra åt det?
– Man kan visa att man är beredd att själva satsa. Studier i USA visar att när regeringar satsar så kommer företagen efter. Företagen vill ju dra nytta av offentlig forskning.
Det andra Forska!Sverige vill se i propositionen är strukturförändringar. Meriteringssystemen behöver justeras, och det behövs karriärsprogram för kliniska forskare. Även anslagssystemen behöver ses över och förändras, menar Anna Nilsson Vindefjärd.
– Bland andra OECD har visat att Sverige inte får ut lika mycket av varje forskningskrona som andra länder, till exempel Danmark. Så det finns ett systemfel här, säger hon.
Anna Nilsson Vindefjärd nämner även samarbetet mellan företag, forskning och vård som behöver öka. Det är hon inte ensam om att prata om, bland andra regeringens Life science-samordnare har pratat mycket om det, och aktörer som forskande läkemedelsbolag talar om nödvändigheten att jobba i nära samarbete med vården.
Sist men inte minst vill Anna Nilsson Vindefjärd nämna kvalitetsregister och biobanker.
– Vi är måna om att man verkligen ser till att stärka dessa. Det är ju vår styrka, och något som gör att företag vill samarbeta med akademi och vård i Sverige, säger hon.
Apotekarsocieteten, en oberoende förening för alla professioner i läkemedelskedjan och utgivare av Läkemedelsvärlden.se, betonar vikten av den kliniska forskningen för life science framtid i Sverige. Vården är en nyckelspelare menar Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten, och den kliniska forskningen är viktig både för vårdens egen verksamhetsutveckling och för hela life science-klimatet i Sverige.
Karin Meyer hoppas också på en höjning av anslagen till grundforskningen, som hon påpekar är en viktig bas för en kunskapsnation.
I propositionen förklarar regeringen sin syn på forskningspolitiken de närmaste tio åren, med särskilt fokus på 2017-2020.
