Forskningen som riktat in sig på det amyloida placket för att bromsa Alzheimers sjukdom har kantats av besvikelser, när de testade substanserna inte har kunnat visa någon större effekt än placebo. Flera bolag fortsätter ändå på samma spår i forskningen att få fram ett läkemedel.
Den aktuella studien, som gjorts i samarbete mellan forskare i Slovakien och Karolinska Institutet och som publiceras i the Lancet Neurology, går en annan väg.
– Det är fantastiskt att vi är först i världen med att presentera resultatet av en sådan här studie, säger Bengt Winblad, professor vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom studien.
Med ett nytt vaccin vill forskarna utnyttja kroppens förmåga att producera antikroppar mot det patologiska tau-proteinet, en sjuk variant av ett protein som förekommer hos patienter med alzheimer.
Det patologiska tau-proteinet lagras in i nervcellerna och hindrar transporten av viktiga neurotransmittorer till synapserna. En metod att hindra sjukdomen att avancera skulle därför kunna vara att få kroppens eget immunförsvar att själv attackera det sjuka tau-proteinet.
Även om studien bara är i fas I, har dess framgång gjort att forskarna bakom studien vågar tro att det kan vara det de letar efter i sökandet efter ett läkemedel som kan påverka utvecklingen av Alzheimers sjukdom.
Den kliniska prövningen ägde rum i Österrike under 12 veckor som en randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad undersökning på 30 patienter mellan 50 och 85 år. Patienterna hade alla mild till måttlig alzheimer.
En slumpmässigt utvald grupp fick vaccinet AADvac1 i tre subkutana injektioner, en gång i månaden. Kontrollgruppen fick placebo från likadana sprutor. I ett senare skede i studien fick samtliga deltagande AADvac1-vaccinet.
Studiens syfte var att observera biverkningar, där biverkningar vid injektionsstället och övriga biverkningar delades upp i två olika kategorier.
Den vanligaste biverkningen visade sig vara en reaktion vid insticksstället efter injektion. Det drabbade 53 procent av deltagarna i studien. Inga fall av systemiska reaktioner eller hjärninflammation förekom.
– Patienterna fick lokala reaktioner som man ofta får av vaccin som ges under huden, säger Bengt Winblad. De var övergående. Inga allvarliga biverkningar noterades.
– Det positiva med det här är att vi såg ett bra immunsvar hos nästan alla deltagare, säger Bengt Winblad. När vi jobbade med beta-amyloid hade vi svårt att få en immunreaktion hos försökspersonerna. Men här producerade alla utom en antikroppar.
Koncentrationen av antikroppar höll dessutom i sig under en längre tid, säger Bengt Winblad.
– Vi antar att det behövs ett tröskelvärde av antikroppar för att det ska ha en effekt på den patologiska delen av proteinet, säger han.
Nästa steg i forskningen har redan tagits, berättar Bengt Winblad.
– Vi har påbörjat en fas II-studie. Nu inkluderar vi cirka 150 patienter i varje grupp, en grupp får placebo och en får aktiv substans.
I fas II-studien är syftet att hitta rätt dos av läkemedlet och att mäta effekten. Effekten mäts i ett antal kriterier, bland annat kognition och ADL-funktion (funktionsförmåga i vardagen). Dessa mäts med neuropsykologiska test.
Studier pågår redan i flera länder, däribland Sverige.
