Skälet till riktlinjerna är att beställningar på vissa produkter, som till exempel avsvällande näsdroppar, laxermedel och paracetamol blivit ett dilemma. Beställningar som var betydligt mer omfattande än vad som behövs för en kortare tids användning flöt in.
Även om det inte finns något regelverk som begränsar hur många förpackningar man kan sälja av en viss produkt finns en bestämmelse som säger att handeln med läkemedel ska bedrivas så att den inte skadar människor.
– Alla apoteksaktörer har ju e-handel i dag. Att komma överens om gemensamma riktlinjer har varit ett sätt för oss att vara proaktiva och gemensamt möta den här utmaningen, säger Robert Svanström, chefsfarmaceut på Sveriges Apoteksförening.
Enligt riktlinjerna bör beställningar av fem förpackningar eller fler av samma läkemedel inte skickas till kund utan ett farmaceutiskt ställningstagande.
Apoteken har kommit olika långt i hur man implementerar riktlinjerna. Vissa webbsidor, till exempel Apoteket ABs och Hjärtats har spärrar som gör att jag, när jag försöker, inte kan lägga 15 förpackningar Alvedon i varukorgen. Andra, till exempel Apotea och Apoteket Kronan har inte någon spärr vid beställningen, men den fångas upp och hanteras av en farmaceut.
För tillfället ser Robert Svanström inte något behov att ta fram ytterligare etiska riktlinjer för branschens agerande på nätet.
– I dag ser vi inte något behov av sådana när det gäller till exempel rådgivningen. Det här är ju ett ganska nytt område och jag är övertygad om att rådgivningen inom e-handeln kommer att utvecklas. För distanshandel också på läkemedelsområdet är definitivt här för att stanna, konstaterar han.
Betyder det att fysiska apoteken blir färre än nu?
– Utifrån andra branscher vet vi att e-handeln tagit betydande marknadsandelar. Det är väl rimligt att det också kan gälla apoteksnäringen, att en del av tillväxten i branschen tas av e-handeln och på sikt också kan betyda en minskning av antalet fysiska butiker.
Robert Svanström jämför med bokbranschen där numer 50 procent av försäljningen sker över nätet.
– Men det är inte säkert att det blir en liknande utveckling för apotek. Sannolikt blir det mer som för kläder, där e-handeln har betydande marknadsandelar. Men fysiska butiker där man kan få råd kommer att finnas kvar tror han.
Andra jämför med utvecklingen inom bank- och resebyråbranschen. I takt med att kunderna började göra sina affärer på nätet har bankbutikerna utvecklats till en plats för rådgivning och resebyråernas butiker är numera mest till för att ge inspiration.
Spaningarna tecknar en framtid där det fysiska och digitala flyter ihop och apoteket blir en plats för att hämta läkemedel som beställts via nätet och för rådgivning.
Men kunderna är fortfarande skeptiska, trots alla olika erbjudanden och varianter. När Apoteket AB för tio år sedan sjösatte sin e-handel hade man enligt ett pressmeddelande som mål att tio procent av omsättningen 2009 skulle komma från e-handeln. Det var ett mycket utopiskt mål har det visat sig.
Kanske litar inte kunderna ännu på den här kanalen för något så viktigt som att köpa läkemedel? Kanske är de stora läkemedelskonsumenterna helt enkelt för gamla för att ”lära om”?
Oavsett anledning är branschen övertygad om att proppen kommer att gå ur och gör sig beredd när den gör det.
– Det finns en enorm utvecklingspotential, säger Robert Svanström.
Detta var tredje och sista delen i Läkemedelsvärldens artikelserie om e-handel med läkemedel. Del ett hittar du här, och del två här.
