Den svenska omregleringen av apoteksmarknaden drevs igenom helt av ideologiska skäl. Det är slutsatsen i en, ännu opublicerad, forskningsrapport som har analyserat de politiska drivkrafterna bakom omregleringen. Genom att granska argument, mål och syfte bakom omregleringen kan forskarna visa att tre av de fyra ursprungliga skälen bakom omregleringen tonades ned och försvann från regeringens retorik, när det visade sig att de inte skulle uppnås.
De ursprungliga skälen till omregleringen var en bättre tillgänglighet, en ökad effektivitet, lägre priser och en bättre läkemedelsanvändning. Det fanns en övertygelse inom regeringen att en konkurrensutsatt apoteksmarknad både skulle vara effektivare och leda till lägre läkemedelspriser.
– Men i apoteksutredningen pekade man på att man inte kunde få en ökad tillgänglighet samtidigt som man fick en ökad kostnadseffektivitet, eftersom det kostar mer att ha fler apotek, säger Sofia Kälvemark Sporrong, forskare vid Uppsala universitet och Köpenhamns universitet som har varit med och gjort studien.
För att hantera kostnadsökningen det innebär att ha fler apotek tvingades man höja marginalen till apoteken med den så kallade generika-tian, något som i sin tur ökade läkemedelspriserna och spräckte målet om prispress. Och målet om en bättre läkemedelsanvändning tonades ned under processens gång.
Kvar igenom hela processen blev bara drivkraften att öka tillgängligheten, och då främst genom att öka antalet apotek och dess öppettider. Något som enligt Sofia Kälvemark Sporrong hade kunnat regleras inom systemet med ett monopol.
– Man hade kunnat säga till Apoteket AB att öka öppettiderna och öppna ett antal nya apotek på ställen där det inte fanns några. Då hade man dessutom fått flera apotek med en lite större spridning än i dag, mer efter patienternas behov, säger hon.
Hon och hennes forskarkollegor drar slutsatsen att en viktig underliggande drivkraft bakom omregleringen av apoteksmarknaden var privatiseringen i sig självt. Detta eftersom omregleringen genomfördes trots att de flesta av de ursprungliga skälen bakom den visade sig vara omöjliga att uppnå. I sin rapport skriver de bland annat att ”Man kan hävda att omregleringen av den svenska apoteksmarknaden inte gjordes för att lösa några upplevda problem utan istället gjordes av ideologiska skäl”.
Vad säger då de som låg bakom reformen om de ideologiska avsikterna? Läkemedelsvärlden har sedan den 1 juli, försökt få en intervju med socialminister Göran Hägglund (KD), som var en av de pådrivande bakom omregleringen men han har inte haft möjlighet att ställa upp. Det har istället hans partikollega och ledamot i socialutskottet, Anders Andersson. Han bekräftar att det fanns en ideologisk drivkraft bakom omregleringen.
– Ideologiskt drevs vi ju av funderingar om det skulle vara Albanien, Nordkorea och vi som skulle vara de sista att ha ett monopolsystem på det här området. Vi ifrågasatte om det var monopolet som var det rätta systemet för att både klara priser, tillgänglighet och kvalitet, säger Anders Andersson.
– Hela reformen har ju som huvudinriktning att öppna upp för flera aktörer, vilket vi tycker är rimligt på apoteksområdet, men vi är ju också angelägna om att hela tiden justera systemet och vårda reformen, säger han.
Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola, forskar på konkurrenspolitik, regleringar och avregleringar med särskild inriktning på läkemedelsmarknaden. Han menar att de borgerliga politikerna alldeles säkert drevs av en ideologisk övertygelse.
– De ville göra en reform åt marknadsliberalt håll som inte gick att backa. Kanske inte så mycket utifrån att de hade analyserat apoteksmarknaden som att de drog sig till minnes vad som hände på tele- och flygmarknaderna som de hade avreglerat förra gången de satt vid makten. Så tänkte man att det blir nog ungefär samma, säger han.
Han håller med om att det kan förklara varför omregleringen genomfördes trots att fakta talade emot att de mål man hade satt upp skulle kunna uppnås.
– Om man är övertygad om en ideologi så är man ju rätt övertygad om att det kommer att bli bättre även om man har lite svårt att sätta fingret på exakt hur. Men jag håller absolut med om att ideologin alldeles säkert är en viktig förklaringsfaktor, säger han.
Det här är den andra delen i LmVs artikelserie om den omreglerade apoteksmarknaden. Läs också