En växande åldrande befolkning som hinner dra på sig fler sjukdomar och hårt belastade hälso- och sjukvårdsbudgetar. Analytikern Jo Pisanis hemland Storbritannien står inför samma utmaningar som Sverige och övriga Europa de kommande åren.
När hon nyligen var på Sverigebesök för att berätta om konsultföretaget Pricewaterhouse Coopers senaste rapport konstaterade hon att flera av de faktorer som de tidigare siat om har slagit in.
– Många av de strukturella förändringar inom de globala läkemedelsföretagen, som neddragningar inom forskning- och utveckling och uppdelningar av bolag som vi förutspått är nu verklighet, sade hon.
Den nya rapporten, From Vision To Decision, är den senaste i PWCs serie Pharma 2020 som försöker ta reda på hur den globala läkemedelsindustrin kommer att utvecklas. Det blir fortsatt tufft konstaterar man i rapporten och de totala intäkterna för läkemedelsbolagen kommer att minska på flera av de marknader som är störst idag.
– Men växande marknader som Indien, Ryssland, Brasilien, Kina och länder i södra Afrika kommer att bli större. Där finns en fortsatt ökad efterfrågan på läkemedel, säger Jo Pisani.
Men en ökad efterfrågan löser inte problemen själv. En viktig fråga är vem som ska betala för läkemedlen i dessa regioner. Det som ofta benämns som den stora växande medelklassen är inte en medelklass med svenska eller brittiska mått mätt utan människor med betydligt mindre pengar. Samtidigt rör det sig om länder där patienterna ofta står för en stor del av läkedelskostnaderna själva.
Hon lyfter upp tre områden där hon ser möjligheter för läkemedelsbolagen att växa. Utvecklande av vacciner, regenerativa behandlingar och det hon kallar människo-datakoppling. Inom det ryms olika smarta lösningar med monitoreringssystem som till exempel plåster som mäter insulinnivåer och skickar informationen till patientens telefon. Att läkemedelsbolagen behöver se över sina affärsmodeller och ta betalt för uppnådd effekt istället för piller har varit på tapeten under flera år.
Av dessa ”pay-for-performance” system har man börjat märka en del, men det finns mycket kvar att göra menar Jo Pisani.
– Vi ser att företag som utvecklar läkemedel i högre uträckning samarbetar med de som utveckliar diagnostiska verktyg och de som arbetar med uppföljning och interventioner. Många av de här initiativen kommer från små bolag.
– Ett exempel är fertilitetsbehandling. Där kan företagen antingen jobba efter modellen att tillhandahålla ett läkemedel som underlättar graviditet. Eller så erbjuder de en tjänst med målet att det blir ett friskt barn. Det öppnar för nya typer av affärsmodeller där man erbjuder 20-åringar att investera i en fond som de kan använda när de senare i livet vill bli gravida, säger Jo Pisani.
Det kan låta cyniskt men enligt Jo Pisani kommer patienterna att vilja ta ett allt större ansvar för sin egen hälsa och sina behandlingar. Men hon ser också att det finns etiska dilemman.
– Det kan resultera i ett segregerat samhälle med en upplyst och engagerad grupp som har möjligheten att skaffa och tillgodogöra sig all information och använda den för att fatta adekvata beslut. Frågan är vad som händer med de andra, de som är för sjuka eller inte klarar av att använda informationen?
Nya modeller för godkännanden av läkemedel är också något som framtidsanalytikerna ser som troligt. Men här finns en diskrepans mellan vision och verklighet.
– När vi pratar med ledningsgrupper för myndigheter som amerikanska FDA är de väldigt inställda på att olika former av stegvisa godkännanden inte ligger långt fram i tiden. Men så fort vi diskuterar med de som arbetar praktiskt med frågorna är svaret ett annat. De ser att det finns många svårigheter och att det kräver ändrade arbetssätt och regelverk.
En stor fråga för både läkemedelsbolagen och vårdgivare är hur patienternas följsamhet kan förbättras. För till syvende och sist spelar det ingen roll hur bra preparat som tas fram om användarna inte tar dem på rätt sätt.
– Här har läkemedelsindustrin en del att lära av företag som Coca-cola. De lyckas få oss att dricka litervis av en brun, stickande vätska dagligen, men vi kan inte ta våra läkemedel som vi ska.
