Tackar nej till industrin

I Danmark flaggar läkemedelsindustrin för att det blir svårare att anlita läkare som experter till advisory boards efter diskussioner om jäv och intressekonflikter. Det får läkarna att istället välja samarbeten med myndigheter och hälso- och sjukvårdsregioner.
– På grund av debatten om intressekonflikter har det definitivt blivit svårare att få läkare att delta i rådgivande grupper. Läkarna säger nej eftersom de förlorar möjligheten att ge råd i andra grupper, till exempel i sjukvårdsregionerna. Men expertgrupper är inte hemliga brödraskap där en läkare är knuten till företaget för evigt. Vi får inte ha kontakt med patienter så vi tvingas rådfråga läkarna om vi är på rätt väg. Läkarna kan inte utveckla läkemedel och vi kan inte behandla patienter, därför måste vi samarbeta, säger Pierre Quartarolo, medicinsk direktör för Abbvie, till tidningen Dagens Pharma.

Läkemedelsföretagen menar att ingen begär att läkarna ska gynna just det företaget bara för att de deltagit i en expertgrupp. Eftersom Danmark är ett litet land finns det inte så många experter att välja bland och de flesta har kontakter med läkemedelsindustrin. De pekar på problemet med att om en läkare diskvalificerades på grund av deltagande i företagens expertgrupper så skulle myndigheterna vara tvungna att vända sig till mindre erfarna läkare och företagen skulle sakna många värdefulla råd från dem som ska förskriva läkemedlen.

Även i Sverige har läkemedelsföretagens branschförening Lif fått signaler om att det i marknadsnära frågor kan vara svårare för företagen att rekrytera experter. Däremot har Lif inte märkt av några problem för expertgrupper i utvecklingsprocessen av läkemedel. Där handlar det snarare om etiska diskussioner, vilket man för kontinuerligt med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.
– Vi vet att diskussionen finns, att experterna är rädda att bli påverkade. Advisory boards är helt nödvändiga för att våra medlemmar ska få kunskap om vad sjukvården verkligen efterfrågar. Vi menar att man måste kunna ha samarbeten, men de måste redovisas öppet, säger Anders Blanck, vd för Lif.

Han menar att erfarna personer som är verksamma inom medicinområdet idag nästan alltid har haft någon kontakt med ett företag. Men det innebär inte automatiskt att de är jäviga.
– Att lämna en jävsdeklaration är inte samma sak som att man är jävig. Det kan bara gälla vissa frågor som man inte ska vara med och besluta om. När vi likställer jävsdeklaration med jäv är vi inne på en farlig väg, då måste man som forskare eller läkare välja industrin eller myndigheter och det är Sverige för litet för. Alla vill arbeta med de främsta experterna. Därför är det viktigt att myndigheterna sköter jävsdeklarationer och att samarbeten hanteras med transparens.

Lif har etiska regler för samarbeten och enskilda avtal, men det finns inget överskådligt enkelt sätt att ta reda på de ekonomiska transaktionerna mellan företag och läkare och forskare. Därför ska det från och med 2015-2016 redovisas öppet i Europa, men exakt hur det ska ske är inte klart än.