Att många patienter inte tar sin medicin som rekommenderat är ett stort problem inom sjukvården och många sätt att förbättra följsamheten har prövats. Att studera personligheten är väl en ny infallsvinkel?
– Ja det är något som man inte vet så mycket om. Jag tror, vilket var utgångspunkten för min avhandling, att personligheten är ytterligare en ingrediens när man försöker kartlägga olika faktorer som påverkar följsamhetsbeteendet. Det är viktigt att man förstår att personligheten gör att olika människor har olika förhållningssätt till sina läkemedel och att det visar sig i hur man använder sina mediciner. Det kan vara viktigt att tänka på när man ska informera patienter om en viss behandling, att de kanske behöver olika typer av stöd.
– Avhandlingens syfte var, förutom att undersöka betydelsen av personligheten i förhållande till följsamhet, att undersöka personlighetens betydelse för astmakontroll, livskvalitet och tilltro till egen förmåga att klara av behandlingen.
Hur gick du till väga?
– Avhandlingen bestod av fyra delstudier där två av studierna gällde astmabehandling på totalt 268 personer som var 22 år. I de andra studierna ingick sammanlagt 749 personer som var mellan 30 och 70 år och hade olika typer av kroniska sjukdomar som kräver långvariga läkemedelsbehandlingar. Det var till exempel sjukdomar som hypertoni, diabetes, depression, astma och allergisk rinit.
– För att kunna skatta personligheten använde jag två olika frågeformulär i en modell med fem breda personlighetsdrag; känslomässig instabilitet, utåtriktning, öppenhet, vänlighet och målmedvetenhet.
Vilka personlighetsdrag var viktigast?
– Det visade sig att de som hade störst betydelse för följsamheten var känslomässig instabilitet, vänlighet och målmedvetenhet. Där hade det första ett negativt samband medan både vänlighet och målmedvetenhet hade positiva samband.
– Att målmedvetna patienter som är noggranna och strukturerade är mer följsamma är kanske inte så förvånande. Man kan tänka sig att de har lättare att anpassa sig till nya rutiner. Däremot är det kanske svårare att förstå varför vänlighet är en personlig egenskap som gynnar följsamheten. Men det beror nog på att när man är vänlig är man inte så skeptisk eller motsträvig utan mer inställd på att samarbeta.
Hur tänkte astmapatienterna kring sin medicinering?
– Studiedeltagarna hade olika strategier för att få en så fungerande vardag som möjligt. En del var främst inriktade på att förebygga symtom. En annan grupp patienter tänkte att behandlingen skulle låta dem göra vissa saker som de gärna ville medan andra var mer inställda på att lindra symtom som
redan hade uppstått.
– De två första förhållningssätten är troligen de som stämmer bäst med sjukvårdens rekommendationer.
Vilken praktisk betydelse kan resultaten få?
– Det första jag ville ta reda på var om personlighet har någon betydelse. Nästa steg blir att lägga upp strategier för hur vi kan använda det i mötet med patienten. Jag tror att olika patienter behöver olika stöd för att uppnå bästa följsamheten och där kan personligheten vara en faktor att ta hänsyn till, patienten kan exempelvis ha vissa resurser som det är viktigt att ta vara på. Medan den målmedvetna patienten kan ha ganska lätt att implementera en behandling i sin vardag kan andra ha svårare att få den här vanan inrättad.
– Jag kan tänka mig att man utarbetar någon typ av enklare frågeformulär som man kan använda i sjukvården för att kunna identifiera de som behöver extra stöd och hjälp. Och som skulle kunna ge tips på hur den hjälpen skulle utformas.
