Jag slinker in på apoteket och gör ett allergitest. Får vänta en liten stund innan jag visas in i det lilla behandlingsrummet där hälsokollaren dukat upp provkittet. Jag får skriva namn och telefonnummer på ett visitkort. Och så sticker hon mig i fingret.
Det kostar 450 kronor och tar kanske en dryg halvtimme från kölapp till svaret att jag är ett solklart fall.
– Det ser jättebra ut, intygar den certifierade hälsokollaren.
Jag tycks inte vara allergisk mot något av de tio vanligaste luftvägsallergener som snabbtestet ger svar på. Den återkommande täppta näsan ska alltså inte skyllas på vår fyrbenta vän där hemma eller kvalster. Istället kan det vara tecken på icke allergisk rinit, säger hälsokollaren och tipsar mig om att kanske pröva en receptfri kortisonspray. På post it-lappen jag får med mig har hon också skrivit »polyper?«.
Snabbt och enkelt, men dyrare än om jag bokat tid på min vårdcentral.
Men då är det inte helt säkert att jag fått göra testet. På vårdcentralen hade jag inte kunnat komma in som kund och bett att få det gjort, påpekar Monica Hagman, på Apoteket AB.
– Och det är väldigt olika hur generös man är med sådana här tester.
Idén med den här hälsotjänsten liksom andra som Apoteket marknadsför är, säger Monica Hagman, inte att agera som en sjukvårdande institution utan förebyggande för personer som kan påverka sin livssituation.
På frågan om hur tjänsterna går, det vill säga om vi är beredda att betala för dem, säger hon att det finns en större potential än man säljer för idag.
– Mycket större kan jag nog säga. I Sverige är vi vana att gå till apoteket när vi har ont i magen eller nagelsvamp och få råd i egenvårdsrådgivningen. Men de här hälsotjänsterna som vi börjat med jobbar förebyggande och med levnadsvanor och det är fortfarande nytt för apoteken här. Men ser man internationellt så är apoteken inne på det området.
Och sakta men säkert kommer allt fler att vara beredda att betala för de här tjänsterna är hennes övertygelse.
Men hur många vi är som till exempel gjort allergitestet sedan det lanserades i somras vill Apoteket inte berätta, inte heller om man har uppgift på hur stor andel av de som testat sig som visat tecken på allergi. Svaret jag får är att man är nöjd med försäljningen och att kunderna är intresserade.
Medan farmacevtiska tjänster finansierade via apotekens handelsmarginal eller subventionerade på annat sätt inte tycks vara aktuellt, försöker nu apotekskedjorna finna ut och lansera tjänster som man antingen kan ta betalt för eller som, om de är gratis för kunden, i alla fall kan förbättra ekonomin.
Men Apoteket är troligen den enda apotekskedja som idag säljer två tjänster som inbegriper blodprov. Förutom allergitestet också ett kolesteroltest, som ingår i Hälsokoll.
Och just sticket i fingret har blivit symbolen för den gråzon som apotekens hälsotjänster idag tycks befinna sig i. Det finns nämligen inga tydliggjorda regler för vad apoteken får göra eller hur det i så fall ska utföras, när det gäller den här typen av hälsotester. Någon exakt uttalad gräns för vad som får göras på ett apotek finns inte.
Händelsen som satte strålkastarljuset på den här problematiken är lansetterna som återanvändes på Docmorris apotek i Sollentuna i våras. Hösten 2010 inledde kedjan sina hälsotester, med provtagning av blodsocker och hemoglobin. Våren 2011 fick det ett abrupt slut då tolv kunder blev stuckna med redan använda lansetter och apotekens hälsotjänster blev ett fall för Socialstyrelsen.
Men först var det faktiskt oklart om Docmorris skulle lämna in en Lex Maria-anmälan av händelsen. Hälsotester och provtagningar på apotek kräver ingen legitimation och har inte betraktats som hälso- och sjukvård. Hittills.
Det finns med andra ord egentligen inte någon myndighet som har tydligt tillsynsansvar eller riktlinjer för den här verksamheten på apotek. Och därmed inte heller något krav på att apotek som utför tester vare sig ska meddela eller anmäla vad man håller på med till någon myndighet.
Men efter att Socialstyrelsen funderat uppmanades Docmorris att komma in med en Lex Maria-anmälan. Så fort en droppe blod är involverad är det hälso- och sjukvård blev Socialstyrelsens slutsats efter att juristerna grubblat och nu ligger sedan början av sommaren en Lex Maria-anmälan om händelsen på tillsynsenheten.
Resultat av den tycks dröja. Eftersom Docmorris lagt ned sin testverksamhet i väntan på den utredningen, är det inte ett prioriterat ärende, förklarar Annkristin Jönsson, inspektör på tillsynsavdelningen.
Samtidigt beskriver sig Andor Wagner, som då samordnade tillsynen av apoteken på Socialstyrelsen, som bakbunden och frustrerad.
– Jag har visserligen juristerna bakom mig, när jag säger att så fort blodprover är involverade handlar det om hälso- och sjukvård. Och då gäller de lagar som gäller för sjukvården också på apoteken, med allt vad det kan föra med sig. Till exempel att föra journal.
Men idag har apoteken alltså inte någon skyldighet att berätta för eller anmäla till Socialstyrelsen om sina planer på det här området.
– Så jag vet faktiskt inte om och i så fall vad apoteken kan ha på gång.
Andor Wagner skulle egentligen redan igår ha velat starta samtal med apoteken om vilka planer man har, för att förebygga innan det händer allvarliga saker.
– Vi som har tillsynsansvaret över patientsäkerheten måste ju ta tag i det här, även om det inte finns någon anmälningsskyldighet.
Och tillägger att han försökte intressera de högre upp i myndighetens hierarki, utan att få någon respons.
– Jag har ju uppgifter om ganska långt gångna planer på sådan här verksamhet, till exempel har ju Apotek hjärtat samarbetsplaner med vårdbolaget Carema och Docmorris anställer sjuksköterskor.
– Man anställer väl knappast sjuksköterskor för att de ska arbeta i receptkanalen? Man måste väl rimligen ha andra planer för dem?
På den frågan vill kommunikationschefen på Docmorris, Märit Wikström, inte ge något besked, men betonar att alla sådana eventuella planer ligger nere just nu.
För tillfället tycks apoteksägarna ligga lågt när det gäller hälsotester som inbegriper provtagningar. En sorts time out råder i väntan på Socialstyrelsens utredning och utfallet av Lex Maria-anmälan.
Och Andor Wagner kände sig så bakbunden att han slutade.
– Jag kunde inte ta ansvar för de här frågorna, när jag inte fick agera.
Troligen är Apoteket det enda företag som idag gör blodtester. Foxfarmaci uppger visserligen på sin hemsida att man kan komma förbi »ta ett blodprov och kontrollera till exempel blodfetter, allt i ett kundmöte med en tidsåtgång som inte överstiger 15 minuter.«
Men det visar sig vara fel.
Man tog blodprov på apoteket i Stockholms city, som nu är nedlagt, men inte på de tre nuvarande apoteken.
Förutom Apotekets allergitest innehåller också Apotekets Hälsokoll som introducerades våren 2010 ett kolesteroltest och därmed blodprov.
Hälsokollen håller sig dock inom ramarna, enligt Andor Wagner, även om den befinner sig i det han beskriver som ett gränsland till hälso- och sjukvård.
Själva idén med den är att även om den utförs av Apoteket så har bara kunden tillgång till resultatet, det hamnar inte i något register.
»Den tar cirka 20 minuter och du guidas genom tester och mätningar (blodtryck, totalkolesterol och midjemått) av en specialutbildad farmaceut. Tillsammans går ni igenom dina resultat. Du får återkoppling direkt och en vetenskapligt baserad bedömning av dina möjligheter att minska din risk för hjärt- och kärlsjukdom. Under mötet diskuterar ni vad du kan göra för att ta hand om din hälsa, utifrån dina behov och förutsättningar.« är företagets beskrivning av tjänsten på hemsidan. Hälsokollen kostar 250 kronor.
Kunden har sedan via en inloggning möjlighet att gå in och genom att ändra till exempel kost- eller motionsvanor, se hur riskerna förändras.
Inför lanseringen diskuterade Apoteket upplägget med Andor Wagner.
– Vi kom fram till att det inte är hälso- och sjukvård utan egenvård och att Apoteket inte behövde föra journal, säger han.
Visserligen innehåller tjänsten en blodprovstagning, men det finns en spårbarhet upp till ett år eftersom kunden registreras med nummer och mailadress när man bokar tid. Vilket är den avgörande skillnaden med Docmorris indragna hälsotest. Eftersom apotekskedjan uppfattat det som att en registrering av kunderna skulle strida mot personuppgiftslagen tog man till exempel inte något telefonnummer och kunde därför i efterhand inte söka rätt på kunderna som stuckits med de använda lansetterna, utan fick sätta upp en lapp i det aktuella apoteket.
Eftersom det är kunderna som köper Apotekets Hälsokoll och själva »äger« sina uppgifter, det vill säga resultatet av testerna, så faller kravet på journalföring, enligt Andor Wagner.
– De uppgifterna stoppar apoteket in i ett program som är väl utvärderat vetenskapligt, så nära hög kvalitet vi kan komma i den här branschen. Man kan laborera med sina blodfettsvärden och se vad som händer med risken för hjärtkärlsjukdom.
Andor Wagner beskriver det som »den högsta formen av statistisk sanning«.
Däremot är han mer tveksam till allergitestet.
– Apoteket meddelade att man skulle börja med det, och det är ett skäl till att jag tycker det är hög tid att Socialstyrelsen agerar för att finna ut vad apoteken får göra och på vilka premisser.
Här, menar Andor Wagner, är den statistiska sanningen inte längre den högsta formen.
– När det gäller den provtagningen kan du påvisa antikroppar, men om du är allergisk eller inte, är en helt annan historia. Här finns inte den statistiskt säkra företeelsen som man kan köra i ett datorprogram liknande Hälsokoll, enligt Andor Wagner.
– Då vill det till att man har en mycket bra rådgivning kring det hela, annars kan man väcka onödig oro eller invagga någon i falsk trygghet.
Även om hälsotester och provtagningar på apotek idag inte kräver legitimation och hittills inte betraktats som hälso- och sjukvård, med allt vad det kan innebära som till exempel journalföring, så har Docmorris-fadäsen gjort att många nu verkar ta det lugnt med lanseringen av liknande tjänster.
– Vi hade ju tänkt gå vidare och utveckla den här tjänsten i större skala, men så hände det här, som Märit Wikström på Docmorris uttrycker det.
Så nu väntar man på utredningen. Och sjuksköterskorna man anställt får tills vidare arbeta i receptkedjan och med enklare rådgivning.
Men ni borde väl använda deras kompetens, de har ju en högskoleutbildning?
– I dagsläget avvaktar vi och går inte in med några nya tjänster med våra sjuksköterskor.
Men utvecklingen av andra hälsotjänster fortsätter. Och fler ska det bli, försäkrar Monica Hagman på Apoteket även om hon av konkurrensskäl inte vill berätta vad som finns i pipeline.
– Men jag kan säga så mycket som att vi satsar på det här området.
Att apoteken försöker sälja in sådana här hälsotjänster, menar till exempel Andor Wagner, beror på det höga förtroende som kunderna enligt undersökningar har för apoteken. Högre än för sjukvården. Och det förtroendet har kanske inte schabblet på Docmorris förändrat. En gång är ju, sägs det, ingen gång.
En intressant fråga är förstås vilken sorts tjänster det blir.
För även om utbudet av provtagning tycks ha avstannat på apoteken, satsar kedjorna på andra typer av tjänster. Förutom den basala läkemedelsrådgivningen, som alla apotek har i någon form, finns till exempel blodtryckskontroll, mätning av kroppsfettsprocent, sömnhjälp, rökstopp och stresshjälp. Flest tjänster har Apoteket som med sin Hälsokoll och hälsocoacher som ska hjälpa och rådge den som vill förbättra sin hälsa eller kanske behålla den.
På Kronans droghandel ligger man idag lite lågt, men man har till exempel genomfört vaccineringar av tillfälligt inhyrda sjuksköterskor. Tidigare i år berättade också den dåvarande HR-direktören för kedjan, Ninni Skagerfeldt, att man funderade på tjänster som kunde bli aktuella och att man, som Docmorris, skulle ta in andra yrkesgrupper från vården.
Den planen är enligt vd Jonas Levin fortfarande aktuell.
– Vi vill jobba mer med hälsotjänster även om vi idag inte har något konkret.
Annika Svedberg, farmacichef på Apotek hjärtat konstaterar att så länge samhället inte är berett att betala för att apoteken tar hand om en del av den förebyggande vården, »first line clinic«, kommer de tjänster som apoteken erbjuder att vara sådana som genererar andra pengar.
Hon konstaterar också att så länge hälsotjänsterna inte betalas via apoteksmarginalen eller annan typ av subvention kommer apoteken främst att satsa på sådana som man hoppas ska skapa kundlojalitet.
I början av året lanserade kedjan och vårdbolaget Carema ett samarbete som handlade om både vaccinationer och att kolla upp leverfläckar på apoteken.
– Men det blev det inte så mycket av, konstaterar hon.
På ett apotek hade man dock i våras gratis hälsokontroller. Förutsättningen för hälsokontrollen som utfördes av personal från Carema var dock att man listade sig som patient på bolagets vårdcentral.
– Men den här typen av samarbeten har inte visat sig vara så enkla. Det är sådant som måste växa fram lokalt, tror Annika Svedberg.
Under hösten satsar Apotek hjärtat istället på till exempel rökavvänjning tillsammans med läkemedelsföretaget Johnson & Johnson. Rökavvänjningskuren kostar 299 kronor. I den ingår rabatt på företagets Nicorette, vilket gör att den som slutför programmet får igen pengarna, medan den som hoppar av förlorar dem. I tjänsten ingår också en motivationshöjande del som apotekets personal står för.
– Alla apoteksaktörer väger förstås in att man dessutom har möjlighet att locka in nya kunder och får kunder som kommer tillbaka. Det är ju en viktig del i »businesscaset« för tjänsten, säger Annika Svedberg.
– Det är ju därför det poppar upp lite tjänster trots att vi inte får några offentliga bidrag som man diskuterade inför omregleringen. För subvention av farmacevtiska tjänster ligger vad jag förstår väldigt mycket på is just nu.
Den analysen av Annika Svedberg stämmer. Frågan om och i så fall hur öppenvårdsapotek skulle ersättas för farmacevtiska tjänster var en het potatis under förarbetet till omregleringen, som nu tycks ha kallnat ordentligt. Visserligen gick dåvarande statssekreteraren Dan Ericsson (KD) ut med beskedet att en ersättningsmodell skulle utredas om alliansen vann valet hösten 2010. Men någon sådan har det inte blivit. Istället har man från socialdepartementets sida sagt att man först vill följa och se hur marknaden utvecklas utan ersättning.
Så vad som gäller för apoteken nu tycks vara att se om man kan få snurr på olika betaltjänster eller samarbeten.
– Det ska mycket till för att vi ska utföra någon typ av tjänst som tar personal i anspråk, utan att vi får tillbaka det i form av försålda produkter eller att kunderna binds att handla hos oss, när vi inte får någon som helst subvention för de tjänsterna, konstaterar Annika Svedberg.
Nu tror hon att det istället kommer att utvecklas tjänster som inte självklart är de som samhället skulle få ut mest av att låta apoteken göra.
Men hälsotjänster mot betalning är inte ett koncept som alla apotek säger sig tro på. Vårdapoteket med sina 24 apotek gör det till exempel inte.
– Min erfarenhet och magkänsla säger mig att det är mycket svårt att få kunder att betala ur egen ficka för den här typen av tjänster som blodprovstagningar eller blodtrycksmätningar, säger Tony Rydberg, företagets vd.
Johan Olofsson som öppnat ett apotek, Broapoteket i Stockholm, har inte heller sådana planer av det skälet att han har vare sig tid eller riktigt tror på idén.
Johan Olofsson var inför omregleringen aktiv i debatten för att apoteken skulle ersättas för att utföra vissa tjänster.
– Nu tror jag det är lite av ett vägskäl för apoteken, om man ska vara krass. Antingen kan samhället satsa på farmacevtiska tjänster med någon typ av ersättningsmodell till apoteken, men då behövs det ju någon typ av kvalitetssäkring för att man ska få ersättning. Eller så kan apoteken försöka sälja tjänster.
Men Johan Olofsson, tror inte mycket på det. För få kunder kommer att vilja betala, menar han.
– Vill man avlasta landstingen och primärvården då är inte det något storskaligt sätt framåt. Vad man behöver fundera över är ju på vilka områden samhället skulle spara pengar om apoteken gjorde de tjänsterna.
Men där är vi alltså inte. Därför får vi troligen istället se mer av samarbeten mellan apotek och andra företag. Förutom samarbeten med olika läkemedelsföretag och privata vårdbolag kanske också Foxfarmacis samarbete med företaget Chic clinic är ett tecken på en möjlig utveckling.
Enligt en annons på Chic clinics hemsida erbjuder företaget nu Restylane- och Botox-behandlingar på apoteket i Upplands Väsby.
Välkomna till framtidens apotek?
