Det är känt sedan tidigare att de flesta maginfektioner med kräkningar är orsakade av rotavirus och norovirus, så kallad vinterkräksjuka. Men vad det är som gör att man faktiskt kräks har varit oklart och där har ni nu en teori?
– Vår forskning har visat att virusinfektionen och det toxin som utsöndras från infekterade celler retar en typ av känselceller i tarmväggarna som kallas enterochromaffina celler. Dessa celler kan via vagusnerven kommunicera med hjärnan. Virustoxinet stimulerar cellerna att frisätta serotonin, vilket stimulerar vagusnerven, som i sin tur aktiverar hjärnans kräkcentrum.
Hur gick ni till väga?
– Vi har dels studerat förloppet i cellodling där vi kunde påvisa att virustoxinet orsakar en frisättning av serotonin, dels på möss där vi har sett att en rotavirusinfektion i tarmen aktiverar de områden i hjärnan där kräkcentrum finns. Resultatet av studien, som gjordes i samarbete med bland andra Marie Hagbom vid Linköpings Universitet, publicerades i PLoS Pathogens den 7 juli i år.
Hur verkar de läkemedel ni ska pröva?
– Cancerpatienter som drabbas av kräkningar i samband med cytostatika behandlas idag med läkemedel som blockerar serotoninreceptorer. Vår hypotes är att samma läkemedel kan lindra kräkningar orsakade av rotavirus och vinterkräksjuka. Idag är den vanligaste behandlingen som erbjuds vätskebehandling med oral salt-sockerlösning som är svår att ge vid frekventa kräkningar vilket ofta leder till att patienter måste behandlas med intravenöst dropp.
När ska studien starta?
– Vi planerar en omfattande klinisk prövning i Brasilien på barn som infekterats av rotavirus eller vinterkräksjuka. Om resultatet blir positivt kan läkemedlet komma i kliniskt bruk inom en nära framtid eftersom det redan är godkänt och etablerat.
– Läkemedlet är en serotoninreceptor-antagonist som används mot kräkningar orsakade av kemoterapi. I USA och Kanada används läkemedlet också mot kräkningar hos barn med akut gastroenterit, dock utan att man vet vilken patogen som är orsaken. Avsikten med behandlingsstudien är att ta reda på om läkemedlet kan minska antalet kräkningar och därmed underlätta oral vätskebehandling.
Hur långt har ni kommit?
– Allt är i princip klart för att köra igång studien, men vi måste anpassa oss efter smittsäsongen och bästa tiden för studien är under februari och mars. Studien kommer att genomföras på ett eller två barnsjukhus i Rio de Janeiro. Vi måste ha åtminstone 500 till 600 barn i studien varav hälften kommer att få placebo. Rent praktiskt kommer vi att göra så att man först behandlar barnen och sedan tar reda på orsaken eftersom man inte hinner med att ställa diagnosen först. Vi är övertygade om att behandlingen kommer att fungera och har också planer på ytterligare studier där vi inte har kommit lika långt.
– I U-länder är det viktigt att underlätta för oral vätsketillförsel eftersom man inte har tillgång till intravenös behandling och problem med smittade kanyler med mera. Vi har sett ett stort internationellt intresse för vår studie.
Den gängse uppfattningen är att vissa individer har ett genetiskt skydd mot vinterkräksjukan. Där har ni ny kunskap?
– Mycket tyder på att det virus som orsakar vinterkräksjukan kan vara på väg att mutera. Tidigare forskning har visat att var femte svensk har en gendefekt som skyddar mot vinterkräksjuka, men vid ett utbrott i Jönköping 2007 konstaterades att även individer som normalt skulle ha ett skydd mot sjukdomen blev smittade. Noroviruset muterar visserligen hela tiden, men det var första gången som man kunde koppla en mutation till en förändring i symtom eller spridning.
